Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paulinus, Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
P a u 1.1r u s, Laurentius.
för sanningens majestät, då man ser Gustaf Adolf sjelf
bekosta och hans älskade biskop i Strengnäs låta trycka
sk-dana artiklar, som Hustaflan om politisk Öfverhets Fridz
och Stridz regemente, t. ex. cap. V om Tyranners afsettielse.
(Se Sveriges Sköna Litt. 3. p. 263).
L. P. har ett namn i vår philosophies historia. Under
Rami fana kämpade ban för Aristoteles’ utträngande ur
christna skolor, anseende att menskliga vettet väl borde ha
tagit något steg, sedan Aristoteles’ dagar. Äfven har P. ett
namn i vår vitterhets häfder. Han skref svensk och latinsk
vers*). Af de psalmer, som utgjorde JW 161, 263, 302,
329, 380 i gamla psalmboken äro 233 och 434, ehuru
mycket omarbetade, qvar i nya psalmboken. Af hans
öfversättningar intogos Jti 143, 147, 301 i gamla. Han hade
i psalm. 302 insatt i versarnes initialer L. Paulinus g(odt)s.
Poesi är qvar äfven i formen. 1 den ena psalmen uppgifver
skalden, huru han en morgon på en lönlig stad sett huru
Döden fattat uti en ung man, som gret och bad om
försköning. De två samtala sedan, dervid Döden förebrår den
uhge många främmande seder, ocker m. m. och hotar att
fatta sin värja. Men den unge visade Döden till de gamle **).
Laur. P. var angelägen att presterne förvärfvade sig kunskaper.
Han utgaf som Erkebiskop 1640 ett program till alla theol.
studiosi, med försäkran, att ingen derefter skulle antagas
till prest, som ej var hemmastadd i sin latinska och
grekiska grammatik, ej väl kände en god rhetorisk författare, i
philosophi ej var hemmastadd åtminstone i logiken,
räknade godt och läsit till och med elfte boken i Euclides. I
astronomien fordrades doctrina sphærica och culendern; i
physik Rami lärobok, dessutom geographi m. m. Den hö-
*) Han kade synnerlig smak för de s. k. E t e o s t i ch a. Han
har sjelf börjat författa sin lefnadsteckning i dylika verser,
bestämda för ett epitaphium i Strengnäs Domkyrka (ses på södra väggen)
till exempel:
NosCeie paVLInl patrlaM plaCet hospes dr aCta 1566.
En patrla glgnor ConsVLe Soerkoplæ.
**) Han författade sina psalmer med uträkning, att fi en
förbättrad och stadgad psalmbok, framlemnande dem jemte ett förslag
och eorrectioner af äldre psalmer, jemte ett förslag till ny katecbes
och allmänna bön-formulairer, på Riksdagen 1640. Men J.
lindbeck, som nu bar ett färskt sår, såsom förbigången af P. vid
Erke-biskops-utnämningen, satte sig främst deremot och i ännu S«J år
miste Svenska kyrkan vänta pi en stadgad psalmbok. Det torde
ock inverkat pi J. It. att Petr. Rudbeckius utgifvit en
psalmboksupplaga, kanske den biUta »om fanns till 1640.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
