Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persson, Matths
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Pkiiioi, Matths.
mest kunde vfinta det. Ett af dessa var d. 4 Oct., då 01.
Schåre ock Oxelberg Lade inkastat hvar sin eldbrand i
Ståndet. Den förra inlemnade nemligen en formlig
anklagelse mot Presidenten Gr. Ugglas, som uppenbart
beskylldes för egennytta och åtskilliga olagliga
embetsmanna-åtgär-der, i följd hvaraf yrkades, att Ståndet skulle begära hans
entledigande ur rikets tjenst. Talmannen och Sekreteraren
yttrade, att en sädan begäran vore alldeles olaglig, och
således ingen remiss kunde medgifvas; men striden blef så
häftig, att Talmannen måste förständiga Protokollsföranden,
att afträda från Protokollet. Då framträdde flere, anförde
af Jon Göransson till bordet, yttrande: "det är vi, som
befalla och ingen annan har rätt att besluta. Jag befaller er
att åter sätta er vid protokollet." Då denna befallning ej
efterkoms, utfor man med yttersta hetta emot Talmannen,
och Schåre förmådde Sekreteraren, att förse de trenne
afskrifter, han medförde, med sin påskrift. Derefter uppläste
Oxelberg ett memorial af lika eldfängd beskaffenhet,
åsyftande extra undersökning om allmänna medlens förvaltning,
hvilket gaf anledning till nya stormar. I nästa Plenum d.
10 Oct., framträdde Oxelberg med en formlig anklagelse
emot Talman och Sekreteraren, såsom de der kränkt
riks-dagsmanua-rättighcten. Men denne demagog hade
missräknat sig om den verkan som åsyftades; i stället att mötas
med bifall emottogs den tvertom med temligen allmän
förtrytelse; ja Jon Jonsson uppsteg för att begära Oxelbergs
utvotering, understödd af Anders Danielsson m. fl. Det är
här vi sakne M. P:s namn, hvilken dock, i följd af sitt
anseende, mer än någon, synes varit kallad att lugna stormen.
Äntligen stillades oväsendet i anledning af en frän
Konungen ankommande skrapa, då orolighetcrnas anstiftare
förklarade, att de voro färdiga att återtaga sina skrifter,
sedan de blifvit upplyste, att dessa stodo i strid mot den
nyss antagna grundlagen.
Den förundran vi anfört öfver M. P:s saknade
bemedling vid detta tillfälle och öfver hans mera sällsynta
framträdande föröfrigt, har icke till ändamål att i minsta mån
väcka något tvifvelsmål emot hans riksdagsmanna-duglighet.
Det gifves förtjenster, som äro tysta men derför icke äro
miudre verkliga; ehuru föga vitsordade af Protokollerna,
voro dc dock erkända af samtiden, af Konungen och
Medstånden , och dessas intyg äro så mycket mer ojäfaktiga,
som M. P., såsom vi sett, noggrannt bevakade bondens och
bergsmannens interessen. Dessutom lärer M. P. såsom leda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
