Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petri, Laurentius (Nericius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’ ■ t r i, Laurentius.
180
gagnade sig den gamle, men ännu vaksamme och kraftfulle
Erkebiskopen, att få antagen en af honom, sannolikt långt
förut, författad Kyrkö-Ordning, samt derigenom vinna
bekräftelse och stadga åt reformationen, sådan han, under
snart femtio år, med aldrig vacklande nit den främjat,
upprätthållit och mot flerfaldiga angrepp försvarat. Denna
Kyrko-Ordning trycktes med Konungens samtycke 1S7I och
blef vidare det följande året godkänd af ombuden för bela
rikets presterskap, samlade till ett möte i Upsala.
Pufendorf, Dalin och Hallman påstå, att det varit af
eftergifvenhet för Johans vilja, som L. Petri uti sin
Kyrko-Ordning bibehållit några Romerskt-katholska ceremonier vid
döpelsen oeh nattvardens utdelning samt i öfrigt vid
gudstjensten. Men redan 1566, då den häremot ifrande
calvi-nismen gynnades af Erik och dess rådgifvare, hade
Erkebiskopen, vid ett prcstmöte i Upsala, försvarat dessa samma
ceremonier, såsom ännu behöfliga till betryggande af den
råa hopens samvetslugn; dock tillika förklarat dem blott
vara loflige, men icke väsendtlige, utan kunna och böra
småningom afskaffas. De stadganden i denna Kyrko-Ordning,
som angå den andliga domsrätten, äro enliga med
Vesterås-Ordinantierna af 1527 och 1528. Öfver den förste,
äfvensom öfver Vesterås Recess, författade L. Petri förklaringar,
hvaraf flerestädes finnas afskrifter. Afsigten dermed var att
rättfärdiga de beslutade reformerna och vidare upplysa
anledningarne till dem.
Hvarken ät de skolor, som förut funnos vid
domkyrkor oeh kloster, eller åt det ännu unga universitetet i
Upsala hade Gustaf I egnat någon kraftig, dem förbättrande
och utvidgande omvårdnad; icke heller af de indragna
kyrko-och klostergodsen anslagit tillräckliga medel för en så
vigtig angelägenhet. Han erfor, genom saknad tillgång på
dugliga embetsmän, följderna deraf. Under den närmaste
tiden efter djupt ingripande och vidsträckta omhvälfningar af
åldriga samhällsförhållanden frodas vanligen en allmännare
råhet; än mera skulle den nu utbreda sig, då den icke
mötte något motstånd af sorgfälligt underhållna och
främjade odlingsanstalter. Må man derföre ej förvånas, om
någre skarpsynte män förcsågo vådorna af reformationen och
således med misstro betraktade sjelfva företaget; ty icke
hade den i andliga tiug ej så särdeles bevandrade Konungen
med sina knappt manbara reformatorer kunnat föra saken till
en lycklig utgång, om ej en högre magt ledt densamma.
Så länge ännu, efter 1527, biskopar och kaniker egde att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
