Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petri, Laurentius d. y. (Gothus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P ■ t k i, Laurentius, d. y. ID,"i
försök. Kejsar Carl V:s s. k. "Interim" var ett sådant, som
likväl i Sverige förkastades 1549. (Jfr föreg, biographi).
Lärde och fromme män hade egnat sig at sådana
bemödanden. De utgingo, i afseende pä missbruken i den gamla
kyrkan, alle från den sats, att missbruket ej upphäfver
bruket, och sökte visa, huruledes ofta det, som mest tadlades,
haft i sin början en god och christlig mening. Theologien
var den tidens vetenskap, och för theologisk läsning hade
Johan haft god tid i fängelset. Georg Cassanders skrifter
sysselsatte honom isynnerhet. De andas en verklig mildhet
och röja mycken kännedom om den äldsta kyrkans bruk,
på hvars grund författaren trodde de stridande kunna
försonas. En mängd allvarligt tänkande män i alla länder
började omfatta dessa åsigter. Phenoinenet har nägot slägttycke
med den uti Engelska kyrkan i våra dagar så vidt
kring-gripande Puseyismen.
Att Johan ej vid denna tid, då den nya Erkebiskopen
utsågs, hade andra afsigter än att verka för sådana
bemed-lingsförsök, visar bäst hans tillkännagifvande, då ban 1575
sökte det katholska Polens krona. Ehuru han vid det
tillfället med framgång kunnat yppa sina rent katholska åsigter,
om han hyllat sådana, eller åtminstone mera förbehållsamt
gått till väga, yttrar han likväl, sedan skydd blifvit
utlof-vadt för Polackarnes religion och frihet: "deremot
förbehålla vi oss att öfva hvilken christlig religion oss behagar,
och att samma rätt må förblifva åt våra arfvingar, helst vi
sjelfva ej vete, hvilken religion dessa varde ntväljande, dà
de komma till mogna år." Man behöfver således icke
antaga några orena och egennyttiga motiver, som vållat denne
Erkebiskops utnämnande, hvilka Spegel antager hafva legat
deruti, att Konungen förmärkte L. Petri "intet vara
obenägen till den Påfviska läran." Han kunde för sin
skicklighet och sina förtjenster lika väl vara af Johan gerna sedd,
som han var väl upptagen hos den calvinskt sinnade Erik
XIV. Om sådana biafsigter förefunnits bos Konungen, bör
man heldre antaga, att Laur. Petri i allmänhet
medgör-liga och fogliga sinnelag gjort honom behaglig inför
Konungen, än att han hos honom påräknat någon "påfviskhet."
Hvad som först mera praktiskt visade Konungens
benägenhet for en modification uti kyrko-reformationen,
innehålles i några, rörande ceremonierna vid messan författade,
punkter, hvilka i December 1S74 förelades Biskopar och de
förnämste af presterskapet samt af dem gillades; vidare 17
artiklar, hvilkas godkännande fordrades af den valde Erke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
