Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Piper, Carl Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P i r k n , Carl Carlsson.
229
Möjligen låg en djupare mening i denna omfamning,
som väl borde gälla som utnämning af P. till den unge
sonens förtrognaste Minister. Och när man såg P. straxt efter
Konungens död föreslå Gari XII:s myndighetsförklaring före
den tid testamentet bestämt, månne vi ej fa sluta, att
någon upptäckt skett, som föranlåtit den döende K. Carl XI
till att sjelf önska ett slikt steg och att utse G. Piper till
favorit-ministern? Vi veta ej, om Carl XI misstänkte
någon förgiftning, men det lär nog vara visst, att så snart de af
Reductionen ruinerade sågo hans död viss, de vändt sig till
Enkedrottningen med bönfallan att hon under
förmyndareregeringen ville utföra en reaction mot Iteductionen, och
hade bon troligen så lofvat. Nils Bjelke, hvars bat till
reductionen ses i hans brefutdrag i De la Gard. Arch., ansågs
såsom den blifvande spiritns rector i Förmyndare-regeringen.
Om också Carl XI ej fore sin död fruktade återgång af sitt
verk samt ej derföre önskade se fästad så nära sin son denne
man, hvilken de af reductionen krossade aldrig kunnat
förlåta och som således måste se sin hela välfärd bero på
re-actionens förekommande; så är all anledning att antaga, att
den kloke P. ej utan högre statsskäl föreslog, och att
plu-raliteten af de då makthafvande Ständerna ej eller utan för
dem högst tvingande nödvändighet i blinken biföllo att bryta
det kongl, testamentets tydliga bokstaf och lemna
enväldet i ett ystert barns händer. Detta skedde den 29 Nov.
1697. Då Piper och Polus fingo sina två Statsråds-stolar
jemte thronen vid kröningen, ansågs det inom den högre
kretsen betyda, att Rådet skulle upplösas*). Dertill torde
de likväl ej dristat uttaga steget och det hade säkerligen ej
heller lyckats. Ty äfven om man ville antaga, att
aristokratien nu var särdeles blindt förhatad, till och med
misstänkt för delaktighet i Konungens död och slottets brand,
dervid de välvillige dock anmärkte, att just det rum, som
varit angelägnast att tända, i händelse liket bort
uppbrännas för att ej kunna noggrannare undersökas, var bland de
få rum, som ej härjades af lågorna, så hade nu redan
medlidandet börjat hos mången uttränga afunden och der var
var dock hos folket en vördnad för de gamla ätternas nainn
och ett förtroende för många bland dessa namns arfvingar,
som ej uppvägdes af Professors-sonen Polus från Revel och
Borgmästar-sonsonen från Revel och Kamrerare-sonen i
Stockholm Piper. 1 dessa tider var det dessutom ännu en slags
*) De la Gard. Arch. VIII. IU.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
