Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Piper, Carl Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Piper, Carl Carlsson.
237
eget påstående — följdes. Då Marlborough synes vändt
Carls håg åter mot Ryssland, — en tanke, som i grunden
var Pipers och hvartill han ej, som man anmärkt, behöfde
köpas — blef frågan om säkraste vägen till denne liende.
Piper tillstyrkte den klokaste, nemligen först till Finska
viken, ~Lagercrona och andra utan snilleblick skildrade ett
triumftåg till Moskau, som anslog Carls sinne för det
sagolika. Under det Rehnsköld, för att enligt vanan mena
tvert-om i anseende till Piper, "jakade till alla ytterligheter
eller bidrog att bilda dem" — Lundblads ord — utsade P.,
hvad klokheten böd, hvad Sveriges väl fordrade. I sin
trohet för densamma — vi anföra åter Lundblads ord — i sitt
nit för Carls ofördunklade ära, besvor han honom, att ej
sätta kronan på spel. Men Monarchens envishet är så stor,
voro Pipers ord, att den aldrig böjes utan genom olyckan
och då faller verket af sig sjelft. Man öfvergick Dniepern.
Pipers bat till Rehnsköld blef förstärkt, men deraf
ingenting bättre. Utsigterne förmörkades. R. nalkades nu P.
såsom han försäkrade Gyllenkrok, "för att få honom att
gifva Konungen helsosamma råd; men, hette det, P. var en
underlig man; när jag kommit till honom och rört i detta
ämne, har han gifvit mig svaret: den djefvul, som tillförene
rådt, kan råda härefter." Till Lewenhaupt yttrade Piper:
"Jag har gjort alla möjliga föreställningar; jag kan icke
mer göra, än efterkomma min Herres vilja och låta sakerna
gå som de kunna." Till Gyllenkrok, som kom som
medlare från Rehnsköld, voro hans ord: "det är att beklaga
att det är så långt kommet, att jag och Fältmarskalken
skola tala vid hvarandra genom tredje man. Till
missförståndet oss emellan är ingen annan orsak, än att, när jag
ber Fältmarskalken se sig för och icke färdas så
öfverdådigt fram, som vi göra, så le H. Maj:t och Fältmarskalken
åt mig och traktera mig en ridicul. Jag har länge sagt,
att det skulle komma, att Konungen ej sjelf visste,
hvarthän han skulle taga vägen, emedan han ingen dessein förut
fattat." I den conclav, som nu Konungen höll med de
förnämste, yttrade sig P. allvarligt mot ett längre inträngande
i ett obekant land, åtminstone under dåvarande ställning,
slutande: "Svenska soldaten, som väl hittills fäktat med
o-jemnförligt mod, kunde lätt, i hopplösheten att någonsin
mer få återse det k. fäderneslandet, bli bragt till ett
missnöje och en nedslagenhet, som gemenligen äro nederlagets
säkra förebud. Hvilka voro då resultaterna af alla de
hjelte-dåd, Konungen hittills utfört? Hvad blefve då fosterlandets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
