Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Platen, Baltzar Bogislaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Platin, Baltzar Bogislaus von.
27ä
redan som ledamot i 1809 års Gonstitutions-Utskott| hade
förfäktat den åsigten, att denna tomma titel stod i
motsägelse med den gällande Grundlagen, dels emedan
upphöjel-sen inträffade samtidigt med förlusten af en älskad och
ovanligt hoppgifvande son, som hastigt bortgick vid 26 àrs ålder.
Mellertid, dä han s. å. den 20 Nov. utnämdes till Norriges
Riksståthållare, medföljde nämde titel detta höga embete,
men i Sverige bar han den aldrig. På nämde plats vann ban väl
icke kärlek — dertill var hans lynne för straft, hans
tänkesätt för konungska, hans seder för orepublikanska, — men
dock aktning. Kanhända hade sympathierna kunnat mera
ändra sig till hans fördel, i fall bottnen af hans själ hunnit
blifva mera känd; men redan d. 0 Dec. 1829 bortrycktes
ban af döden. Sista sommaren hade han åtföljt
Kronprinsen utåt skärgården, för alt bese den nya exercisen med
kanonjollarne.
Ilan hade vid Motala, tätt utmed canalen i en
förtjusande nejd, låtit åt sig inviga ett grafställe. Här under en
anspråkslös vård, skuggad af poplar och almar, hvilar den
store mannen, vid sidan af sin älskade Philip, i svensk och
frän Norrige medförd jord. Hvarje fartyg, som äger en
kanon, hedrar vid förbifarten med ett par skott minnet af
canalens skapare, hvars namn, sedan sorlet och smädelserna
längesedan tystnat, skall af den sednaste efterverld med
vördnad nämnas och oförgängligt qvarlefva, så länge
Sveriges "blåa band" slingrar sig i Götha Rike mellan de båda
Hafven.
Hans personlighet har sålunda blifvit tecknad*): "Vid
första ögonkastet halkade uppmärksamheten tämligen lätt
förbi hans bild. Växten snarare under än öfver
medelmåttan, och mager som man bör kunna föreställa sig bos en
man, der själen var allt, gaf honom elt utseende, hvilket
man vanligen kallar osynligt. Hufvudet, snarare fult än
vackert, och med ett uttryck, mera kärft och frånstötande
än angenämt, oaktadt de stora skarpa blå ögonen, hvilka
täflade med hans ord att genomborra hans motståndare, —
delta hufvud skulle likväl, vid nogare betraktande, blifvit
ett interessant studium, hvad byggnaden angår, för Gall,
och i afseende på anletsdragen, för Lavafer; ty det innebar
en ny bekräftelse för begges systemer. Grefve Plåtens
stämma saknade klang, var sträf oeh gnällande. Hans föredrag
*) Crusenstolpe, De Frånvarande, 4:dc uppl. sid. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
