Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polhem, Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
">02
p u i, b i m , Gabiirt.
POLHEM, GABIVIEL.
Hen förres son. Föddes i Falilu stad d. 11 Febr. 170(b
Erhöll 1744 Hofjunkare- och 1754 Itammarherre-fullmagt,
samt förorduades 1752 efter fadren till Directeur öfver
Me-chaniken. Afled i Stockholm d. 1 Aug. 1772 ogift och slöt
Polhemska ätten på svärdssidan.
Uppväxt vid Stjernsunds bruk i Dalarne, som fadren
anlaggt och der han hade sina beundransvärda machiner
inrättade, dit in- och utländningar ständigt ankommo, som
med förvåning betraktade dessa konststycken, var det
naturligt att äfven den unge Polhems håg tidigt skulle vändas
till mechaniken. Snart började ban i smått göra modeller,
samt öfva sig med svarfstolen, hyfveln, fil och hammare,
hvaraf han framdeles fick mycket gagn. Alt fadren med
glädje skulle se sin sons böjelse och understödja densamma
var naturligt, då den äldre brodern, som ännu mera lärer
liknat fadren i snille, afled på sitt 17:de år, och Gabriel
var ende qvarlefvande sonen. Han skickade honom derföre
till Upsala Akademi, för att inhemta nödiga kunskaper och
isynnerhet Malhematiken.
På Stjernsund lärde P. sig att känna sin faders
inventioner, till hvilka han snart med egen hand förfärdigade
modeller, af största fullkomlighet, noggrannhet och nätthet.
Fadren hade större gåfva att uppfinna, än att tydligt
beskrifva och afrita sina påfund, hvarföre sonens skicklighet
härutinnan var af stor nytta för det allmänna, som annars
lätt kunnat gå miste om hvarjehanda uppfinningar, hvartill
nu goda modeller finnas.
Den äldre Polhems åtgärd fordrades på så många
ställen, att ban ej hunnit med alla, om han ej haft denna
sonen, som bättre än någon annan kunde utleta hans rätta
tankar och verkställa dem lika så väl som han sjelf. Redan
1716 fick han uppsigt vid Damm- och Dockebyggnaden i
Carlskrona och 1718 vid den påbörjade slussbyggnaden i
Carlsgraf. På detta sätt gick ban öfver 30 års tid fadern
tillhanda. Af det allmänna hade ban aldrig annat understöd
än ett stipendium af 300 daler silfvermynt, som ban från
1716 åtnjöt af Bergs-Collegium. De förnämsta af honom
verkställda arbeten, som egentligen kunna räknas såsom
honom tillhörande, äro: uppfordringsverket i Fahlu grufva,
med inrättande af dubbla lingångar och linkorgar 1730;
af-vägningarna vid Trollhättan för den påtänkta slussbygguaden
1742, hvaruti öfverste Carlberg deltog; samt byggnaden af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
