- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 11. Paikull-Quensel /
303

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polhem, Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P o l ■ k u , Gabriel.

»lusscn öfver Söderström i Stockholm, hvilket är ett
beundransvärdt arbete. Fadren hade väl med Magistraten
uppgjort contract om detta arbete, men hans höga ålder tillät
honom icke att mycket deruti deltaga. Om ock
uppfinningen af alla de mechaniska påfund, som härvid måste
upp-tänkas, tillhör fadren, så hade dock sonen ensam hela
exe-cutionen. Byggnaden blef först färdig efter nio års
mödor, två år efter deu gamles död, och med en kostnad af
5 V2 tunnor guld.

På Kon. Fredriks befallning reste P. 1755 till Cassel,
der han byggde ett nytt myntverk, med många nya
inrättningar, som både sparade tid och kostnad, samt bidrog till
sjelfva myntets jemnhet och noghet i vigten. Påfundet var
fadrens, men under arbetet fick sonen anledning till flera
förbättringar. Han påfann ett nytt sätt att slipa och polera
stålvalsar, till den fullkomlighet efter härdningen, att sedan
en silfverskena, af flera alnars längd, dermed blifvit valsad
och klippt till plattor, funnos alla dessa på justervågen
alldeles lika tunga, antingen de vägdes hvar för sig eller flera
på en gång. Från Hessen reste han till bergverken i
Sachsen och Braunschweig, öfverallt en firad gäst och hedrad
med smickrande anbud, men han afslog alla. Efter fyra
års utrikes vistande återsåg han fäderneslandet.

P. hade svårt att uttrycka sig, och begärde derföre
vanligen betänketid, då ban tillfrågades. När dertill kommer
att ban var blygsam och aldrig framhöll sina förtjenster
eller erbjöd sin tjenst, så hade många ingen särdeles hög
tanke om honom, helst ban merendels var sysselsatt att
utföra sin faders desseiner. Men vid närmare bekantskap fann
man, att mannen hade vidsträckta kunskaper och
förfaren-bet, samt ganska redigt begrepp. Detta vitsord gifves
honom af den utmärkte Wargentin. Af Vetenskaps-Akademien
kallades han till ledamot samma år den instiftades eller
1759. Han var två gånger dess Præses.

Sjuklighet och böjelse för vällefnad orsakade att han
de sista 20 åren lefde i lugn. Ringa uppmuntran hade han
ock njutit. En Kammarherretitel vid 54 års ålder var just
ingen lysande belöning. Såsom caput familiæ bevistade han
flera riksdagar. De sista åren, hvarunder han plågades af
gikt och stenpassion, roade han sig ined läsning,
synnerligen af andliga böcker. Berömmes för menniskokärlek och
oskrymtad gudsfruktad.

Skrifter: Tal om de Matliematiska vetenskapers nytta uti åtskilliga
byggnaders varaktiga sammansättning, vid præiidii nedläggande i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/11/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free