Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Printz, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P a i n t t, Johan.
367
till armeen, derpå ban i ür ensam commenderade som
Öfv.-Lieut. vid Weslgötha cavalleri, visande bcrömlig
con-duile. Gick med reg:tet hem 1640, fick gods och adelskap
1642, då han upptog sin morfars namn Prinlz, introducerad
1643 under JW 304 bland adel. I hans lefnadsbeskrifning i
Mercurius förbigås, alt han 1640 satt i fängsligl förvar i
Halberstadt, då hans familj och egendomen arresterades
(lös-gifne d. 20 Aug. 1640) derföre att ban uppgifvit fästningen
Chemnitz och utan Fältmarsk. G. Baners lof afreste till
Stockholm. Dömdes af Krigsrätt sin tjenst förlustig, hvilken dom
stadfästades i Rådet 1641 d. 17 Fehr. Han blef sedermera
genom Drottning Christinas bref friad och lösgifven. Kort
derpå dog hans första hustru. 1642 blef ban gift med Mar.
von Linnestau, Öfversten Lyd. v. Strahlendorifs enka och
dotter af Mechlenburgska Geheime-Rådet Matlh. v. L. Han
blef s. à. sänd som Gouverneur öfver Nya Sverige, hvaraf
man väl eger att sluta, att fästningen Cbemnitz’s uppgifning
befunnits nödvändig; åtminstone alt ej förräderi varit i fråga.
Här styrde Printz i 12 år, anlade Nya Götheborg och
gjorde Svenska namnet aktadt och ansedt i nya verlden. Då
William Penn koin att grundlägga Pensylvanien, hvarifrån det
ryktbara republikanska väldet i Nordamerika utvecklat sig,
fann han Nya Sverige före sig och yttrade i sin relation
om Provincien Pensylvania, skrifven i Philadelphia d. 16
Aug. 1683 och införd i The present State of America,
London 1687: "Jag måste nödvändigt berömma Svenskarne . . .
de ha ej vanslägtats från det gamla vänskapsförhållandet
mellan dem oeh Engelsmännen. De äro ett vackert, starkt
byggdt folk, ha sköna barn, nästan hvarje hus fullt deraf
. . . till 6—8 söner . . . Man ser få unge män mer nyktre
och arbetsamme"*). Printz fick som prest med sig Mag.
Joh. Campanius. Christineskans var anlagd 1641 och
fullbordades. Då samme Printz 1634 lemnade denna styrelse
utgafs en charta på colonien af P. Lindström, Ingen, fortif.,
visande ett land af 3 graders längd och nära 2 graders bredd
med ej få plantager. Styrelsen hade ej utan smak gifvit
ställen namn. Der låg Riddar kilen mellan
Blommers-udden och Parad is er ud den utanför plantagien
Paradiset. Nedanför Ch ri s t i n e k i le n och Drufveuddeu i
*) Då 1840 Nord-Amerikanska Nykterhets-Agenten Rob. Raird
talade inför Svenska Bondeståndet, frambar ban helsning från
Nord-Amerikanske Medborgare, som visste sig härstamma från i sjuttonde
seklet iiiltyttande Svenskar, ännu egande svenska familjenamn inom
flera slägter fast de förgätit sina fäders språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
