Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Porthan, Henrik Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Porthan, Henrik Gabriel. 409
underhölls han af andre morbrodren, Häradshöfdingen,
sedermera Hofrätts-Rådet P. Juslén, och ställdes under
sedermera Domprosten Cavanders uppsyn. P. bestämde sig
tidigt för den akademiska banan, och vann äfven snart genom
en sà trägen som mångfaldig undervisning ungdomens
odelade förtroende; och bans tjenst vid bibliotheket öppnade
en ny tidpunkt för dess dittills obetydliga, men under hans
tid betydligt förkofrade lärdomsförråd.
Länge lönlös (och äfven med Bibliothekariesysslan
följde en högst ringa län) inrättade P. en enskild läroanstalt i
förening med ilera yngre lärde. Denna inrättning
interesse-rade honom äfven i framskridna år. Han hade der
förvärfvat lifstidsvänner, af hvilka några sedan utgjorde hans
dagliga umgängeskrets. Med lånta medel företog ock P. sin
utländska resa. Speglen er i honom J framtidsdigre, aldrig
mättade, Stipendiarii omnium ordinum!
Under denna resa gjorde ban äfven bekantskap med den
utmärkte Schlözer i Göttingen. Redan då väl emottagen af
den nordiske fornforskaren, vann P. efteråt genom sina egna
bemödanden i samma väg hans synnerliga aktning.
Bekantskapen med honom, och andre lärde utlänningar, underhölls
genom brefvexling. Återkommen, mottog ban den
mödosamma professionen, och förenade med omsorgen om stilens
renhet en esthetisk undervisning i den Romerska vitterheten.
Han meddelade på en gång en grundlig insigt i den
classi-ska fornverlden ocli en liflig käusla af skönheten i dess
mästerverk. I Svenska vitterhelcn skattade ban Creutz och
Gyllenborg högt. Ur lians skola gingo Kellgren och
Edelcrantz, hvilka alltid bibehöllo ett tacksamt minne af den
liand, som rättat deras första försök. P. var en bland
stiftarne af ett vittert sällskap i Aho, benämndt Aurora, som
med sin uppmärksamhet gaf dessa unga snillen den första
uppmuntran. Samma sällskap började utgifvandet af den
första tidskrift i Finland, som stod företrädesvis under P:s
vård, af hvilken ännu, sedan bladet såsom periodisk skrift
måst upphöra, ett supplement utgafs, innehållande en mängd
vigliga, till upplysning i Finlands historia hörande
handlingar. Äfven till de sednare Aho Tidningar lemnade ban
dyrbara, särdeles historiska, bidrag. En verksammare del tog
ban i den väl ansedda Litteratur-tidning, som i Äbo 1803
utkom, men samma år måste pä hög, hemlighållen,
befallning, i anledning af en theologisk stridighet, inställas.
Såsom föreläsare bjöd ban hvarken på torra
afhandlingar «ll«r utstuderade tal, utau höll improviserad» föredrag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
