Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Porthan, Henrik Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Porthan, Henrik Gabriel. 410
i hvilkas föremål han sjelf tog en liflig del och dem han sä
utförde, att hans åhörare ej blott med lifligaste
uppmärksamhet uppfattade allt hvad han sade^ utan ock syntes med
eget omdöme deltaga i de slutsatser, till hvilka hans
framställning ledde,. Vanligen följde han ett äldre compendium»
som ban med sträng kritik rättade efter sednare
upplysningar af träffande skarpsinnighet. De, som hört hans
föreläsningar, beklaga nutidens allmänna sed, enligt hvilken den
studerande ungdomen ej går ut för att tillsammans höra sina
lärares, lefvande ord, utan hemma hvar för sig pluggar i sitt
minne döda lexor, som efter undergången tentamen ofta nog
äro, den ena efter den andra, för alltid glömda.: en för
kropp och själ så mycket förderfligare sed, som dertill
hörer, att när det lider till den tid, då ynglingen skall
tenteras, ban stänger sig inne, ocb, liggande på soffa, eller
säng, natt och dag anstränger och kanske uttömmer sina
själskrafter. Upphäf bruket att i spridda tentamina låta
ynglingen redogöra för sina studier, så vidt ban ej anmäler
sig för ett högre pensum, samt att med döda siffror
arilh-metiskt beräkna och hopsummera hans hela och halfva
lärdomsbetyg, så skall den gamla goda tiden, endast på
grund af denna enkla reform, återkomma, och ynglingen
skall ej mera läsa lexor för veckan eller månaden, utan
samla skatter för lifvet! Nu är det blott en oeh annan
martyr, som vågar ett afsteg från slentrianens breda stig.
Fördomen och oförståndet ha förebrått P. obenägenhet
för philosophien. Det var ingalunda mot henne sjelf och
rätt förstådd, han ifrade, utan emot de missbruk,
hvarigenom omogne ynglingar, som saknade äfven naturlig förmåga
till en högre tankegång, förspillde sin tid att lära sig på
skryt eftersäga termer och phraser, som de föga förstodo,
men i hvilka de trodde sig ega hvad för dagen gällde som
den högsta vishet. Hvad P. hufvudsakligen yrkade var, alt
man skulle begripa hvad man lärde och ej jurare in verba
magistri. En annan af Finlands illustrationer, Calonius.
hvilkens namn. jemte P:s, skall oförvanskligt stråla in till
den sednaste efterverld, sedan glömskans häger bredt sin
Vinge öfver skaror af den Tyska philosophiens adepter, var
af samma tanka med P. (liksom Bilmark, Bjurbäck,
Leopold*), Rosenstein, Fremling m. fl.) i fråga om denna pHi-
*J Ock till ock med dennes antagonist i allt öfrigt, Thorild. Se
hans själfulla, ej nog kända och värderade, "Gelehrtenwelt", deri
ban mättar dödshugg åt Kant och hans efterföljare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
