Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Porthan, Henrik Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
Po n tham, Henrik Gabriel.
snillrike Ehrenheim yttrar sig sålunda i sina Samlingar till
Allmän Physik: "Kant hade den menskliga få fän ga lf för
sig: den allmännare, att hlott förstå eller synas förstå
honom, hvilket, sedan han fått sin stora ryktbarhet, blef
en ton, ett behof för sammanlefnaden, emellan de
boksynte ett beröm; det andra, högre och enskildare, att
i hans väg begripa allt." Hvilken träffande
charakteri-stik och huru naturligt, att den redbare P. skulle med
o-blida ögon skåda ett sådant spel! Likväl intygar Franzén,
att P. "erkände det kritiska värdet" hos Kant; och hvem
gör ej det eller vill för öfrigt förneka, alt ban genom sina
psychologiska rön och analys inlagt förtjenster om
philo-sophicn, som alltid skola erkännas, sedan tjogtals s. k.
å-sigter, thcorier, och endast på sådan lös grund fotade
systemer, så väl hans eget som andras, ramlat. — Vi
hafva vågat vara något vidlyftiga i detta ämne, emedan (Jet
rörer en sida bos P., som många hafva missförstått.
Hvad P:s egen philosophiska ståndpunkt angår, så
följde ban mest Locke. Sedolärans grund satte ban ej blott i
pligternas sammanhang med vårt sanna väl, utan i Guds
heliga och kärleksfulla vilja, som i detta sammanhang
uppenbarar sig. Med ogillande af det Wolfiska systemets
bevisningssätt, till hvars afskaffande han bidrog, erkände ban
likväl det goda i dess åsyftning. Utan att fördjupa sig i
metaphysiska spekulationer, verkade ban dock till den
för-ståndsdaning och upplysning, som den akademiska
ungdomen i allmänhet behöfde, mer än mången högt berömd
philosoph, genom de föreläsningar han för elt talrikt
auditorium höll, så väl i logik, psychologi, metaphysik och
an-thropologi, som i ästhetik, naturrätt, ethik, pädagogik och
didaktik, hvartill kom historien om menniskan.
Philoso-phiens historia hade lärt honom att skatta hvad det
menskliga förnuftet efter hand uttänkt såsom en qvarstående
sanning, men tillika att misstro hvarje syslem, som uppträdde
med anspråk att vara det sista, afgörande, ofelbara. "Tro
mig", sade ban till en yngling, som åberopade Kants stora
anseende, "om ni blir så gammal soin jag, skall ni
öfver-lefva tre, om icke fyra systemer, som störtat ett
föregående och fallit för ett sednare."
På permen af ett exemplar utaf Kants "Krilik der
rci-ncn Vernunft", hvilket fordom tillhört P. och nu förvaras i
Viborgska afdelningens bibliothek i Helsingfors, har ban
med egen band tecknat följande ord af Cicero: "Hæc fuit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
