Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Porthan, Henrik Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Porthan, Henrik Gabriel.
219
losophi, eller rättare det sätt, hvarpå dess studium
gemenligen drefs och drifves, samt de resultater, som deraf
uppstå, att nemligen mången yngling, hvars tanke ännu ej
är-mägtig en speculatif uppfattning och ej förmår frånskilja det
ofta sopbisliska och blott ordsvallande slagget, ryckes från
allvarligare studier för att bortslösa betydlig tid på en
vetenskap, som han ännu ej är vuxen, och der ban i sådant
fall ofta blindt måste tro på andra samt lära sig, under
skenet af den djupaste grundlighet, efterpladdra dimhöljda
pbraser, hvaraf ofta inplantas charlatanen, hvarförutan ej
sällan, om han har en svagare hjerna — genom vanan att
umgås med föremål, som för honom ej kunna framstå
annorlunda än i ett sväfvande halfdunkel — hans tankes
hori-zont för bela lifstiden inbäddas i moln. Den tidens unga
Kantianer liknade sannolikt till punkt och pricka de
Danska Hegelianer, som i Carstensens Nye Intelligensblade
tecknas sålunda: hvor man traf Studenter, maatte man troe at
være hænflyttet i Philosophernes Land: fremmede Ordeshyrer
surrede om Orene og Hverdagslivets trivielleste Gienstande
fik en philosophisk Overklædning. Dog kunde man ikke
länge skjule for sig, at den tilsynen ladende Vidén kun var
en fuldständig Uvidenhed, den tilsyneladende Dybde en f»d
Overfladiskbed. Istedenfor at gjore grundige Studier af
Philosophien, tillegnede sig de Studerende enkelte
Kunst-ord, som de selv ikke forstode." För att inse med hvilket
stötande öfvermod och hvilka anspråk Kantianerne på P:s
tid uppträdde, må man erinra sig följande, som lästes i
Svenskt tryck för 50 år sedan: "Sedan behofvet af en total
reformation i Philosophien stigit till det högsta, har ock
sent omsider dess tidehvarf lyckligen inträffat derigenom, att
i dessa våra dagar en man framträdt, som haft få sina
likar, — en man, för hvars skarpa blick Naturen med
lydnad öppnat sina hemligheter, — hvars stora snille
gjort honom till välgörare för alla tillkommande sekler —
och hvars afundsfria ära den tacksamma efterverlden skall
tolka — det är den Königsbergske Professoren Kant. Han
bar stiftat en ny philosophi, ådagalagt våra förra kunskapers
oduglighet — samt bragt philosophiska undersökningarna till
den böjd, att blott ett steg fordras för att öppna den,
så länge och sà förgäfves eftersökte fullkomligheten."
Orden förekomma i Silfverstolpes Journal oeh Boethii skrift
om Kants philosophi. Dà män med sådant omdöme och så^
dana insigter, com de nyssnämde, kunnat yttra sig så
hyperboliska huru skulle ej dä deras eftersägare stoltsera! Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
