Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ramel, Malte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R a m b l , Malte.
19
till rättelse af traditionen om bans "inskränkta bildning."
Det var således icke obildning, som afhöll honom från
antagandet af någon cmbetsmannatjcnst, "ty han var en väl
studerad herre"; utan det var kärleken till land^lifvet och
landthushållningen. Deri framstod han med verklig
patriar-kalisk renhet och allvar. Flera charakteristiska anekdoter
om honom lefva ännu bland folket. Några må anföras.
Malte Ramel gynnade koskötseln men ej hästafveln. Då han
kom till Hviderup och som vanligt först gick i ladugården,
vände ban genast om, när ban der upptäckte några dussin
hästar; men när han kort derefter åter ditkom, fann han
vid sitt ladugårdsbesök betydligt flera fäkreatur och deremot
ett mindre antal hästar, än tillförene, hvarföre ban ock, vid
inträdet till de församlade gästerna uppe hos sin son,
yttrade sin fägnad i följande ord: "Nu skall jag berätta Dem att
Hans’s hästar fått born." — När Konung Fredrik I. erbjöd
honom att blifva sin Kammarherre, svarade lian: "jeg
be-takker mig, thi jeg vil vare herre i mitt eget k a in ni ers."
Fullmakten återsände ban med tillkännagifvande, "att han
tackade Gud, att han gifvit honom den timliga förmånen,
att som svensk adelsman, oaktadt tjenstlös, få njuta under
en så mild konungastyrelse svensk adelig frihet. Han ville
och skulle ändå som en ärlig undersåte, med bön till Gud,
driftig hushållning och skaltdragande, redeligen tjena sin
Konung och sitt fädernesland." — Sina omätliga skatter af
silfver och guld samt penningar uedlade han dels i tunnor,
dels i knyten i cassahvalfvet på Maltesholm. Sonen Hans
klappade en gång på dörren dertill och sade: "tålen er, j
fångar arma: er förlossare lefver." Gubben, som hörde eller
fick veta delta yttrande, satte sin son derför i åtta dygns
arrest. — Han mottog ingen orden, ehuru han upplefde
deras stiftelse i Sverige, icke heller några titlar, utom den
flitigt upprepade, Herre till Maltesholm, Löberöd m. m. För
öfrigt var han en man af mycken välgörenhet och varm
religiositet. Han plägade säga: "orden i Tit. 2: 11, 12, 13,
14 innehålla mer vishet, än man af Aristoteles och alla
hedniska philosopuer lära kan." Dessa ord voro ock de sista
han talade här i lifvet. Aldrig saknades han vid offentlig
gudstjenst i kyrkan, då ej sjukdom hindrade. Han var född
1684 och dog 17ö2. Hans portrait med enkel drägt och
långa ögonbryn träffas på flera bans gamla egendomar.
Derunder läses det epitapliium Dalin skref: Malte Ramel, herre
till Maltesholm m. m.} herre öfver lyckan, herre öfver sig
sjelf. Större herre utan tjenst, än mången i stort embete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
