Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regnér, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Regnér, Gustaf.
gens frihet ur den Franska smakens convcntionela band,
skulle Regnér otvifvelaktigt inom var vittra verld blifvit eo
högst välgörande reformator, om han icke saknat den rika
phantasi, den lifliga känsla, den djupare philosophiska
skarpsinnighet, som fordras för att blifva utmärkt såsom
originalförfattare. Men till följe af dessa förhållanden äro hans
åsigter, i "Tankar om Svenska Theatern och Förslag till
dess upphjelpande", äfvensom i vissa strödda ästhetiska
afhandlingar, nog ytliga och haltlösa; hans kritik i den af
honom besörjda Tidskriften: "Svenska Parnassen", alltför
lam, matt och sväfvande, och hans originalpoemer utan den
idérikedom, känslokraft och fria utbildning, som ensamt
meddelar blifvande värde åt ett skaldestycke. Regnér skulle
alltså i vår Vitterhets häfder ihågkommas endast såsom en
ädel dilettant, hvilken bemödat sig att bereda bekantskap
med classiska mönster i flera former och derigenom velat
gagna en älskad konst, så framt han ej utgifvit "Försök till
metriska Öfversättningar från Forntidens Skalder", med
hvilket arbete ban så kraftigt inverkat på det nyare skick, som
vår Skaldekonst antagit. Och detta ej blott genom den
föregående afhandlingen och de efterföljande anmärkningarna,
genom hvilka han tecknat de första grunddragen till en
stadgad Öfversättnings-theori och en Svensk Metrik, utan äfven
genom öfversättningarna sjelfva, ehuru de i versificatoriskt
hänseende icke tåla jemnförelse med Adlerbeths. Men i
sjelfva tolkningen hafva de en sådan frisk ledighet, en sådan
klar uppfattning af hvarje författares anda och ett så äkta
antikt skaplynne, att de måste ådraga sig hvarje kännares
odelade bifall. Det är också dessa metriska öfversättningar,
som läsaren egentligen söker upp i Regnérs "Vitterhcts-Nö-
t°en", ehuru de här visserligen mycket förlorat af sina naiva
»ebag genom öfversättarens sträfvande efter en metrisk
cor-recthet, hvilken han dock aldrig kunde vinna. De öfriga
styckena i denna samling, bland hvilka original-försök i
antik meter förekomma, äro af föga betydenhet (Hammarsköld.)
Ej mindre än nio belöningar för prisskrifter erhöll R.
af åtskilliga samfund: 1772 af Utile Dulci för ett poem
öfver slaget vid Lützen, !777Accessit af Vitterhets-Akad. för
öfversättningar ur Ovidius och Horatius, 1783 af
Vetenskaps-och Vitt.-Samhället i Götheborg för ett Lofqväde öfver
handeln, 1785 af Uppfostringssällsk. för ett Minne af Joh.
Alströmer, 1786 af det Götheborgska samhället för Ode öfver
Religionsfriheten, äfvensom 1792 för ett Ode öfver slaget
vid Svensksund, 1788 Svenska Akademiens stora pris för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
