Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reuterholm, Gustaf Adolph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
reutkhhttlm, Gustaf Adolph.
förundran försvann ban vid den då inträffade arresteringen
alldeles och viste sig ej mer på den politiska banan.
Hertig Carl gömde honom i flera dagar i sitt eget kabinett
undan Gustaf III:s förmenta vrede, som var så litet vred på
honom, att ban samma dagar (hvilket tiden sedan uppdagat)
tillslog honom en årlig pension af 1000 Rdr för välment
råd åt Hertigen att öfvergifva, som ban gjorde, frihetens
sak och förfäkta enväldets. Hela detta uppförande var ej
kändt i det allmänna, men R:s samvete kände det och
rådde honom att företaga en utrikes resa, från hvilken ban nu
hastigt återkom, kallad af sin fordna vän och beskyddare,
som inom kort tid upphöjde honom till President i
Kammar-Revisionen och ej långt derefter till en af Rikets Herrar.
Han blef emottagen med öppna armar. Innan han ännu
hunnit uppvakta Hertigen, kom denne till honom och bela
landet blef nu underrättadt om den person, som först skulle
skörda frukten af Gustaf 111:8 bemödande för Säkerhets-acten.
Det välde ban erhöll öfver Hertigen, var oinskränkt. Då
ban motsagd gått i vredesmod och slagit dörren igen efter
sig, bad Hertigen honom i ett ödmjukt bref återkomma.
Han var Regentens regent och Sveriges envåldsherre — han,
som motarbetade Säkerhets-acten mot Armfelt, hvilken ban
nu, i kraft af denna act, sände till Neapel; mot Toll,
hvilken han i kraft af samma act sände till Warschau; och mot
Wallqvist och Nordin, hvilka ban nu befallte hålla sig i
sina stift.
Ännu var der dock något qvar af R:s liberalism. En
tryckfrihetsförordning utkom. Men den blef ej ens så
långvarig, som den Gustaf III gaf Svenskarne efter sin lyckliga
revolution 1772.
R. var, yttrar Hamilton, välmenande för landet, men
oerfaren ocb otillgänglig gjorde han stora misstag. Han
beskylldes ej för egennytta, men för hämdgirighct samt
ytterlig sjelfbeundran. Man räknade i hans rum 15 olika
mo-numenter uppreste till hans ära. En vagnstång, som varit
nära att genomborra honom vid en skening af hans hästar,
ökte samlingen — förgyld (?). Detta efter Hamilton.
Skjöldebrand försäkrade, att sedan ban fått blå bandet, det
målades utanpå hans förra porträtter. Delta blå band gafs mot
Kongl, testamentet, som förböd ordnars utdelande under
minderårigheteu. Hamilton antager, att R. hade Drottning
vete ej pàm:’nncr honom den ed, lmn gjort. Dc la Gardieska
Archivet XVIII. »6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
