Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Ribbing, Pehr. 92
den "hemliga Domstolen", klagande att de från sina
Commit-tenter fått blott mynttecken (sedan de klokare egarne, som
märkt, hvarom fråga var, skaffat detta mynt hufvudsakligen
i den enfaldiga allmogens hand) och att de således nu, med
sitt devalverade mynt i hand, svulto — somliga till döds;
derjemte klagande att vid inqvarteringar af officerare,
dessas hustrur ofta följde med, som togo och sjelfve slagtade
bondens kreatur m. m. försäkrande alt de aldrig dristade
underskrifva, att samma Krona, som sändt ut mynttecknen,
skulle få neka att taga dem mot i skatt o. s. m. Dem
svarade R. i allmänna ordalag, alt ingen ville dem förderfva
o. d., hvarpå de tackade för äran att man commuiiicerade
sig med dem, "som dock äfven voro ett stånd."
"Deputerade" i Myntteckens-frågan voro åtta af adel, fyra prester
och fyra borgare, men af ofrälsestånden ser man blott män
af "kända tänkesätt." Man ansåg sig ej nu ens behöfva
skrymta med fagra ord för bönderne. Då någon funnit
betänkligt alt förklara mynttecknen ej mera gångbara, men en
annan ansett faran deraf ej vara så stor, helst de
förnämligast funnos i utländska expediters och främmande köpmäns
bänder, hvilka tålte förlusten i anseende till den vinst, de
har i riket gjort, påminte Landtmarskalken, att bönderna
bade så mycket mynttecken, alt de kunde dermed i många
år betala sin ränta och ville derföre nu göra hvarken körslor
eller annat arbete. R. ansåg att här fordrades skyndsamhet,
liksom i Görtz’s expedierande, helst om nu villervallan
uppkom, den lades till Görtzens räkning, men om det dröjde,
Ständerna fingo skulden. Här, som annars, var brödren
Conrad R. den som ifrigasl afbröt alla motmeningar. Då
Landtmarskalken ej var närvarande, gjorde Conr. R. ofta
propositioner, som följdes. Då Regeringsformen nyss
antagits med stadgande, att ej två bröder kunde sitta i
Riksrådet tillsamman, ville P. R. likväl bedra Axel Sparre med
ett förslagsrum, fastän ban i Rådet hade bror och halfbror.
Man bör dock ej neka, att R. nu genomdref mycket,
som varit af stort gagn för fäderneslandet, ja att en stor
del af det s. k. "urgamla" Svenska statsskicket nu framgick
ur hans Zeushufvud, vare sig som fullvext redan eller
sedermera så blifvet. På Riddarhuset behandlar ban sina 5—
400 man som en skicklig General. Då de äro "för många"’
att alla tag a del i kännedomen af grundlagen, som
utarbetades, väljes en af hvar bänk att gå ner och höra den sig
föreläsas, förrän den förekom in plcno. En motståndare
till personlighetsprincipen, fann han att de, som ej hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
