Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ribbing, Pehr.
101
"liggande fä" att tala för, ej heller hörde ega någon röst.
Blott possessionater på landet oeh husegare i Stockholm
och Götheborg ansågos tjenliga alt bevaka ideernas gyllne
skinn. Men detta förslags lyckliga genomdrifvande synes
väckt personerne till besinning. I en hast föll "den store
Gustaf Adolphs" Riddarhusordning med sina tre klasser.
Röstningen per capita genomdrefs och Aristokratien blef en
adlig demokrati. R. synes dock häri följt med den ström,
ban ändå hoppades leda *). Han fortsatte styrelsen, men ej
så dictatoriskt. Säkerligen fingo "Grefvarne och Raronernfe"
denna återbetalning från hofvet, som väl ej utan all afund
säg några af förra Konungar titrerade embetsmän innehafva
all makten. "Divide et impera" var ett välbepröfvadt råd.
Och allt tydligare hördes rösterna om att välja en man till
Konung, om ock man föreslog en "medregent" och man
skymtar K. Fredrik hak förhänget. Då R. arbetade för alla
högre embetsmäns tillsättning efter flertalet af röster i det
Råd, som valls inom Ständernas Rådsförslag**), frågade
ban: om i Polen Konungen tillsatte alla tjenster, då man
upplyste, att ban bortgaf de största tjensterna i sitt
kabinett, men att man der hade andra medel att skydda sig
mot souveraineteten. Man finner, att Polen var R:s ideal,
en frukt af Carl XII:s oklokbet att i Polen eller dess
grannskap ha uppfostrat sin unga adel. Medlen för ändamålet
förbisågos ej. Han ville ej tillåta ny adlig ätts
uppstigande, utan då en förutvarande slägt utslocknat, och II.
Hamilton önskade att nohiliteringen blott gällde äldsta sonen;
andra päminte om den gamla försigtigheten att ej låta den
nobiliterade fä votum^ blott äran. Sonen kunde då, upp-
*) "Redan vid redaetionen af Regeringsformen, som besßrjdcs af
Landshöfd. Harön P. R. och Domprosten Molin undergick detta
(Rådets välde), isynnerhet genom den sednare, som delade sitt stånds
gamla farhåga för de stora, någon förändring. ... Men emot deras
förmodan blef upphäfvandet af classfördelningen, i dess gamla
betydelse, på Riddarhuset den nye frihetens första verk, efter Ulr.
Eleonoras utkörande, . , . Riddarhuset söndrade sig . . . Landtmarskalken
P. R. gick emellan som medlare." Geijer, Teckn. af Frihetstiden
sid. SO. — I Re rättelsen införd i Skaud. Sällsk. ||audi, heter det
sid. 263: "Man kommer ihåg att P. R. sade, när Regeringsformen
tillskapades 1719: nu hafva vi gjort en, som gitvit Folk och Senat
rättigheter; nästa gång skole vi baricadera dein. JVJ en nästa
riksdag var han död; om annars lians allvar var med det hall sade, och
om han annars kunnat stängslat de då maktägande att gå hvart de
ville."
**) Det stadgades, att Ständerna skulle föreslå RiksRåder, med
236 mot 94 på Riddarhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
