Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
It i b b i !x o , Pehr.
gas åter under de Landshöfdingdömen, hvarunder de fordom
hört, oin hvilket också straxt resolverades att ett
underdånigt Memorial skulle till Hennes Maj-.t uppsättas, så gick R.
hem till middag, det var d. 14 April 1710, men blef rörd
af slag , och d. 15 April förklarade Frih. Creutz i Secreta
Utskottet sin förmodan, att det ej var obekant för någon,
att man haft den olyckan förlora Landtmarskalken, hvars
outtröttliga nit och ifver för K. Maj-.ls och fäderneslandets
bästa alla måste berömma. Creutz, såsom fullmäktig för
Grefve Brahe, föredrog derefter dagens ärende.
Begrafningen firades i St. Clara kyrka, men liket
nedsattes sedan i familjcgrafven i Juleta (förra klosterkyrkan) i
Södermanland. R. var ogift. Folket såg "Guds dom öfver
Görtz’s domare", så snart större kännedom vunnits om
Gört-ziska saken.
Man kan ej förneka B. en ovanlig skicklighet och
o-rubbligt mod att förfäkta det han ansåg för rätt och
fosterlandet nyttigt. Detta var i främsta rummet alt taga makten
ur en hand, hvartill andra steget måste bli att lägga den
i fleras. Han ansåg adeln vara den enda del af nationen,
som då kunde öfvertaga makten, och var det verkligen svårt,
att då, särdeles med hänseende till den tiden gällande
politiska tbeorier, uppsöka något annat element för en
folkstyrelse, med interesse för och kunskaper i allmänna ärender,
sedan allmänna rösten fordrade en dylik, vid grafven af en
Konung, som i följd af sin oinskränkta makt, oaktadt
öfver-måttet af personliga dygder, ruinerat sitt rike. Hade B.
lefvat en längre tid, hade säkerligen Begeringsformens
"ursprungliga simplicitet" bättre blifvit bevarad. Och vi kunna
ej neka en ljus sida åt detta sista adels-regimente i Sverige.
Hvem kan bestrida, att Sverige under det följande halfva
seklet med hans verk såsom regeringsform utvecklades i
alla rigtningar i långt högre grad, än som skett under det
förra liksom under det sednare halfseklet med envälde?
R:s historia slutar dock ej med hans död. Hans buste
har ock en legenda. År 1756 beslöt den segerdruckna
Ständermakten på Biddarhuset att i St. Riddarhussalen skulle
uppsättas buster af Landtmarsk. P. Ribbing »ch Lagman C.
G. Gyllencreulz, hvilka förklarades ha största delen i den
lyckligen stadgade regeringsformen. Man glömde dock att
anvisa penningar dertill och 1760 undansköts
verkställigheten genom ett kanske så alstradt förslag att uppsätta en
staty åt K. Gustaf I, hvilken borde föregå. Dock befanns
1772 Frih. Ribbiugs buste i det närmaste färdig (Gyllen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
