Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Ribbing, Pehr.
fostrad som ädling, först utöfva ädlingsmakt. R. fann att
II. Hamiltons förslag blott passade der Majoriteter gåfvos^
så att egendomen åtföljde namnet, sjelf i stort bekymmer
att fä, det ban visligen fann nödvändigt, der en adel ej
skulle bli rojalismens bekännare, blott besutne adelsmän
med inflytande på sitt Riddarhus. Härvid fann ban nödigt,
att skaffa tjensters och embetens löner, som biträden.
Derföre blef sedan nödigt, att göra embetsmännen, så vidt
möjligt var, mera beroende af Ständernas hemliga makt än
af Konungamakten. På hans fintlighet må ett prof anföras,
som visar andan hos hans folk. Då classerna på
Riddarhuset ikullvoterats, ropade man, att de ock borde upphäfvas
i de embetsverk, der adeln blott finge utgöra en del ocb
ofrälse ledamöter en annan. Adeln hoppades all derigenom
få flera tjenster för sig. R. såg längre, anande en Konungs
behof att uttränga en class af medtäflare, då ban finge välja
underdåniga tjenare; men nämner ej detta, ulan blott huru
mycket närmare chefskapet låg inom cmbetsverkct för den
inträdande ädlingen, om han blott hade sju äldre ädlingar,
än om ban hade fjorton. Straxt ropades att classerna i
embetsverken skulle bli qvar.
Sedan Drottningen d. 22 Febr. underskrifva
Regeringsformen, föreslog R. kröningen, tvertemot Rådets önskan,
i Upsala. Den C Mars upplästes förslaget af Deputerade
till Riksråder, der P. Ribbing var den förste bland de 24
Herrar, hvaraf åtta nu skulle väljas alt jemte åtta äldre
representera mellan Riksdagarne Riksmötens hemliga utskott.
Men innan Rådsutnämningen den 9 Maj var R. död, så alt
purpurn aldrig kom på den mäktiges axlar.
ßland de många andra mål, som Landtmarskalken R.
genomdref var, att Publicationer derefter skulle uppläsas på
predikstolarne, såsom förr varit vanligt och ej vidare ske
genom anslag på kyrkodörren. Man finner deraf, att det
sednare då en tid varit brukligt. (Sv. Riksd. 1719 sid. G9,
97). R. synes kommit på detta förslag i anledning af Risk.
Lunds hemställan att ej marcher måtte ske på söndagarne,
hvilken ej behagade. En dag sedan det på
Landtmarskalkens andra hemställan i Secreta Utskottet resolverats, att
underdånigt memorial skulle afgå till Hennes Maj:t om
pu-hlicationernas hänvisande till predikostolen, och att
mynttecknen skulle nedsättas till 2 öre s:mt — tillsvidare,
derpå att Skåne skulle fördelas i två Landshöfdingdömen med
största lön ål Malmölänets höfding, helst så många
främmande kommo dit, slutligen, att Lifgedingarne skulle läg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
