Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r x b b i a g , Fredrik.
107
frack af cn dylik färg. Men R. gom fått höra detta uttryck
och kände Konungens tro på intet och således på allt, lät
sy sig en dylik och lagade att han i den mötte Konungen
pä en af dess vanliga promenader. Konungen blef högst
frapperad och R. vann sitt ändamål att injaga fruktan hos
sin Kung, som förgäfves sökt injaga en dylik känsla i den
fanatiske aristokraten. lian lottade sedan med Anckarström
och Grefve Claes Horn, son af Generalen Gr. Fredr. Horn
("Gustafsvän") om äran att bli Konungamördare. Ribbing
ville dermed förena en politisk revolution, anförtrodde sig
derföre åt många och blef röjd. Han ansågs ha uppjagats
till sin blodtörst, sedan Essen slog honom ur brädet hos
Fröken De Geer, som det troddes, genom en Konungens
åtgärd. Också förbigicks ban som känd Frondcur till com-
ctt litet rödt trähus i en gränd från Regeringsgatan nära Johannis
kyrka, tagande Grefve Jakob De la Gardie med sig, låtsade hon ej
känna Koiiungen, kallande honom herren, liksom hans sällskap,
spående länge ur kaffesunipen om bref, lycka i kärlek m. m. dylikt;
slutligen vttrar hon: akta er för den herrn, ni möter i afton med bar
värja, han traktar efter edert lif. Vi bortgingo, berättar D., kort
derefter. Det var kl. nära 12 om natten. På bela Regeringsgatan
möttes blott brandvakt och två gamla käringar; men Konungen var i
en egen ångest och sade ofta: det är besynnerligt, högst besynnerligt,
och på D:s anmärkning, att väl svårligen nu spådomen kunde slå in,
upprepade II. Maj:t ofta: Ja, men hon har sagt mig så mycket som
slagit in. I en slottstrappa möttes som gick hem från Hertig-
innans souper, och då ban skulle aftaga hatten syntes en bar värjn
under kappan. Konungen häpnar, begär förklaring, hör att mannen
i L** blifvit engång öfverfallen och så beslutat att aldrig gå om
nätterna utan tillreds för försvar. Konungen inföll med synbar rörelse:
men Gud bevars min .... det är ju en faslig skillnad mellan
Stockholm oeh L**. Sätt in er värja. Det är ju obegripligt att gå på
detta sättet i det lugna Stockholm. Ilan gjorde så. Gr. De la Gardie
ansåg att denne person säkerligen aldrig då tänkt något ondt mot
Konungen, men var ej viss hvad soin sedan alstrades i hans sinne,
då ban märkte sig misstänkt och följd af spioners uppmärksamhet.
Och efter mordanfallct mot K. Gustaf blef personen på Konungens
misstankar arresterad. Så är det lätt lör en spåqvinna att få sina
spådomar att slå in. Ett eget psychologiskt phænoinen är dock denne
K. Gustaf, som en natt förer sjelf 40-årig den ej 20-årige Gr. J.
De la Gardie med sig till en kaffesumps-pythissa, bäfvande för ödets
dunkla makt, som här skulle kunna ljusna, och en annan natt från
Haga slott tager med sig samma yngling för att utanför en frökens
fönster sjunga en piquerande visa, blottställd för en värdig betalning
för flödet ur den poetiska Aganippen. Alla försök att längre neka
det vidunderliga i denna för nationens redbara charakter så
missledande personlighet, äro uu mer förgäfves. Redan dömmer historien
och dömmer strängt, för att förebygga i efterverlden imitationer af
dessa cxempla observanda, uon imitanda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
