Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, Fredrik - Ribe, Evald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Ribe, Carl Fredrik.
pagni vid Gardet, då Lan som Gapitaine stod i tour. Man
påstod|, att han annars hade godt’ hufvud och stark manlig
charakter jemte sitt vackra utseende. Han blef d. 24 Maj
1792 på egen bekännelse af K. Svea Hofrätt dömd från lif,
ära och gods, att mista högra handen, halshuggas och
ste-glas. Benådades med landsflykt under namnet Adolph
Ludvig Fredriksson, och dog i Paris för några år sedan.
(Källor: Gustavianska Papperen. — De la Gard. Arch. — Samlingarne p& Löberöd.)
— N.
RIBE, EVALD.
Hofchirurgen, Directeur Matthias B. Ribe, var stamfader
för en talrik Läkareslägt. Äldre sonen Evald, född 1667,
fick af K. Carl XII fullmakt att vara Hofchirurg, den förste
som funnits på stat, samt blef 1715 Ordförande och
Ofver-Directeur i Barberare-cmbctet, som två år derefter antog
namn af Chirurgisk Socictet, samt med namnet ett
förbättradt skick, hvarigenom unga Chirurger kunde jemte
handlaget äfven inhemta konstens vetenskapliga grunder. Lefde
ända till 1755, då ban dog, aktad för grundlighet,
förfa-renhet och sitt lätta och fogliga väsende *). Båda hans
söner, som nedanföre skola upptagas, voro läkare. — Evalds
broder, Matthias, adlad Riben, född 1676, promoverad
Med. Doctor utrikes, blef 1704 Lifmedicus, 1715 adlad,
1718 Drottn. Hedvig Eleonoras Archiater, 1719 Præses i
Collegium Medicum, dog 1725. I sin ungdom hade ban
varit en snäll fäktare och skref poemer på engelska och
latin, men intet i sin vetenskap.
Evald, son af ofvannämde Evald i dess gifte med
Augusta, dotter af Gruf-Intendenten Baltzar Grill, var född d.
25 Juli 1701 i Stockholm. Hemma njöt han cn sorgfällig
undervisning, äfven i läkarkonsten, som han studerade dels
under sin farbror, Archiater Mattb. Riben, dels under
Archiater Bromell. Redan som ung förvärfvade han uti fadrens
konst den skicklighet, att han kort efter ankomsten till
Upsala 1721 genom en lycklig starr-stickning gjorde cn blind
soldat till seende, hvilket gaf honom anledning att 1722
skrifva en disputation de Cataracta. Föga tillfälle till
förkofran uti läkarkonsten var den tiden i Upsala, ehuru detta
universitet då hade sin Rudbeck och sin Roberg: chemien
var nästan landsflyktig; den akademiska trägården så godt
som öde; sjukhuset var sjelft "i ett sjukligt, jag menar ömk-
*) Bergii Tal om Stockholm, sid. 245.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
