Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Thure Jönsson (Tre Rosor)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165 Thure Jönsson (Tre Rosor).
der, sora bisittare i ett ärende som rörde Hr Thure, "som
thå Lääned innehade", hvilket synes ha utgjorts af hela
Kinneharad, och Hr Anders Jonsson i Arennes, då det
förklarades för häradets allmänning, hvad den sednare ansåg
tillhöra Aranäs (DelaGard. Areh. II. 102). Som Lagman i
Vestergötland synes han snart ha blifvit Rikets Orots. Man
känner ingen sådan från Nils Christersson (Wasa), som dog
före 1510, till Peder Brahe, som dertill upphöjdes af Kon.
Johan III. Deraf finner man, att Gustaf I ej utnämde en
dylik embetsmän, men intet skäl ar att antaga, att der ej
fanns en sådan rätt fore hans tid och då han blef Konung.
Biskop Hans i Linköping skref till Wernamo sockenbor år
1524, Sis ti Pape dag, huru ban rörande MootzlöfTs
dande-mäns förfång mot Wernamo kyrka tillskrifvit Riddaren Hr
Ture Jönsson Vestgöthe-lagman Drotsäthen som häradet
hafver aa cronona vvegna, hvilken svarat, att denne
våldsverkan var olagligt gjord utan skäl och dom och förböd sin
fogote her innan kyrkene noget förfong göra, som vore mot
riksens rätt och den heliga kyrkans privilegier och gamla
fribeter (Handl. rör. Skand. Hist. XIII. 07). Som Lagman
kunde Thure Jöusson ej hafva något att befalla i Wernamo,
som hörde till Tiohärads lagsagan. Som Drotz hade han
Östbo b ärad på sin lön anslaget och i denna egenskap halp
han här Biskop Hans att skydda Wernamos i Linköpings
stift ännu belägna kyrka. Som Hofmästare väl ansågs för
en högre titel, har Drotztiteln förbigåtts, der Riddareu
Thure Jönsson varit i fråga, och det således förbisetts (t.
ex. i Riksrådslängdens bihang) att Thure Jönsson ingick i
Drotzserien.
Ar 1521 blef Thure Jönsson Höfvitsmän öfver
Vestergötland, sedan ban, g. m. Anna Johansdotter (Wase),
beviljat sin frus brorsson Gustaf Eriksson att vara Riksens
Regent och Landzherre, troligen ej dervid bland de minst
myndige och verksamme. Vid konungavalet 1523 synes ban
ej ha talat, men lär ej varit mot valet af en främmande,
då han kände sig sjelf ej kunna komma i fråga. Hans namn
står först näst Biskoparnes i Riksens Råds försäkring
gifven K. Gustaf och hans arfvingar s. ä. Ännu s. å. drog Hr
Thure med en väldig krigsm.akt både till häst och fot in i
Norge till att göra K. Christierns folk afbräck och taga den
landsändan Viken in, som de Svenske i förtiden haft hade.
Då gåfvo d« Norske, synnerligen alla sunnanfjells sig under
Sveriges krona och lofvade lefva och dö som trogne
Svenske mäo. Hr Thure var ock på samma tid i Opslo och låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
