Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Thure Jönsson (Tre Rosor)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Thure Jönsson (Tre Rosor).
der med allt sitt folk i fjorton dagar och uppbar
brandskatt af all allmoge sunnanfjells, som lofvade att skifta allt
godt med de Svenske ocb aldrig svara K. Christiern efter
den dagen. Ilr Thure tog Viken in, bemannade Carlsborgs
slott, satte Nils Krumme deruppå till Höfvidsman,
dragandes sedan hem till Sverige igen. Redan 1523 kallas Hr
Thure i ett K. Gustafs bref "vår Hofmästare", nämd först
af Rådet, der Biskoparne ej längre anföras, näst fore
Riksmarsken (Tegel I. 71), ehuru i Rådslängden han säges ha
fått detta embete först 1526. Jemte Biskopen i Skara och
Nils Claesson (ej Erlandsson, som det heter i Stiernmans
Riksdagsbeslut I. 29) blef Hr Thure tillförordnad att hålla
vapnasyn med frälset i Vestergötland. Nu var Hr Thure
cn af de K. Gustafs Rådsherrar, som egde mesta inflytelsen.
Hans Brask skref till sin k. Thure, broder och synncrlige
gode vän, med bön om råd, då ban var i bekymmer
antingen om vigtiga riksens värf eller då ban fruktade Kon.
Gustafs ogunst. De voro gamla bekanta. Redan 1504 förlikte
Thure Jönsson Domprosten D:r Hans Rrask och Borgmäst.
Lars i Linköping i en svår sak, enligt uppdrag af dåv.
Regering (Skanil. Samf. Handl. XVI s. 83 f.). Lars hade
anklagat Hr Hans, att som Biskop Henriks notarius ha för 1
rhcnskt gyllen skrifvit honom ett falskt bref. Biskop ocb
Domcapitel ville ej anfäkta Borgmästaren, för det onda tal,
som upphomme derpå. Riksföreståndaren understödde
Borgmästaren. K Hans sköt målet ifrån sig. Domprosten Hans
måste två gånger resa till Rom att fä stämningar på Lars.
Ännu 1524 skref Biskop Hans till Hr Thure Jönsson: "om
nogen gamel ärende, som vekkes op mot oss.....Lasse
Nielsons ärende, som för 20 aar owerlalt var som i wel
wilhe . . . Wi kunne doch dertill inthet göra uthan setia al
moll i gudz bender, tber alt ing skickes epler sin gudomss
wilie." Det synes som K. Gustaf användt det ärendet, för
alt hålla Hr Hans i tygeln. Ar 1523 i Maj var Hr Thure
Höfvidsman äfven öfver Östbo i Småland. Han hade dä
lofvat Biskop Hans, att hans fogde i uämde Östbo skulle hafva
fördrag beskatta kyrkornas vördnad i denna del af
Linköpings stift. År 1524 i Fehr. var det Hans Brask skref till
Hr Thure: "vi viliom heller vare döde än hafva hans nådes
(K. Gustafs) ogönst. Kcre Mer Thure lalher tbet eij länger
komma." I Juli skref Brask att Hr Thure ändtligen skulle
se till att andligt och verldsligt frälse måtte blifva vid sin
tillbörliga makt. Kyrkor och klester blefvo nu skamligen
förderfvade. I Sept. var Hr Thurä med K. Gustaf vid con-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
