- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 12. Raab-Rudberg /
181

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosen, Gustaf Fredrik von, d. y.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosen, Gustaf Fredrik von, d. y.

181

Man bar anmärkt, att v. R. verkade för enskiften på
samma sätt, som all enlhusiasm plägar verka, ocb hvilket
sätt synes nödvändigt, då stora allmänna reformer äro i fråga.
Försynen, som känner "trögheten" hos folken, skickar då
vanligen "hetsigbeten", för att sätta trögheten i rörelse. Dessa
äro mytbens Prometbégnistor. Grefven åkte omkring och
talade med folkel i sitt län, hvarje gång en ledig vecka fanns.
Ilan hade genom samtal med menige man kunnat förmå omkr.
500 byar att verkställa enskiften, förrän Förordningen
utkom. Oftast var han sjelf närvarande vid skiften och
bup-jemkade då de motstridigaste meningar, så att resultat
uppkom. De saknades ej som logo ät delta samlif med bönder;
man kan ännu få höra ett echo deraf. Ännu har det gamla
bylifvet också sina försvarare, men de äro ytterst få. Kanske
var "Qvistoftensis" den siste. Men allt ända till full
fördomsfrihet förståndigt folk ärar Maclcans och v. Rosens
patriotiska "svärmeri" och folket njuter deraf omätliga
fördelar, oftast utan att känna de män, utom hvilkas "cxaltalion"
Skåne väl ännu länge legat i lindun. På ett fjerdedels
sekel steg nu länets folkmängd (räknadt fr. 1805 till 1830)
från 149,802 till 200,103. Hade ej de fattige blifvit
lemnade som pris åt hränvins - fabrikanlernes förförelsekonst,
skulle säkerligen tiggarnes antal förminskats, fast 50,000
älare tillkommit pä samma jordrymd: tredjedelen af hvad
som der kunnat lefva förut, ehuru efter kanske 2500-årig
odling. (Vi minnas att Pytheas såg höga sädesladur på cn
bernstenskust i denna trakt.) Grefve v. R. uppodlade också
med nit sitt boställe Alnarp, hvilket mun anser ha
uppdrif-vils till fyrdubbcl afkastning under denna lid. Det lär i
arrende gifvit före v. R:s lid 2000 R:dr och nu gifva —
10,000 R:dr.

v. It. hunn likväl i få hänseenden njuta frukten af sina
mödor eller skörda tacksamhet för det verk, ban så
outtröttligt salte i gäng. Den konung, som sett bans
verksamhet häri, afsattes och under en ny måste ban kämpa mot
allmogen, som upprördes af lottning till dödsäran i krig —
ett sätt, som man sett användt me]lun mördare, der men var
oviss om den som gaf dråpslaget. Landtvärncts öde bådo
nyss förut borttagit allt det möjligen hänförande i krigsäran
för den simple krigaren. Viten förelades, presterne skulle
ånge de motvillige, uppror utbrast, blod flöt för bröders
bugg på befallning ocli v. II. ansågs härvid ej hafva varit
nog nitisk, ja, huu misstanktes som tillställnrc; man drömde
om att folkel ville hafva Gustaf Adolph åter, d. v. Krqn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/12/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free