Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenhane, Schering d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R.osknhanb, Schering d. ä. Sid
Ar 1654 var ban åter i Bremen för att bilägga ett der
uppkommet oväsende; och lyckades deri, ensam
underhandlande emot de tolf ifrån Lübeck, Hamburg och Holland
komna sändebuden, som understödde Bremarnes missnöje.
Emellertid utnämndes ban af Konungen till Lagman i
Södermanland. När Konungen följande året drog till Polen,
ville han hafva R. med sig. En sjukdom hindrade val detta;
men han måste i stället året derpå följa Drottningen till
Preussen. Snart kom ban under denna resa i beröring med
Konungen, som anförtrodde honom flera förrättningar. Som
emellertid det öfverdådiga faltlifvet *) och de starka
mar-cherna icke lämpade sig till hans helsa och förra
lefnadssätt, erhöll han på begäran tillstånd att beledsaga
Drottningen hem till Sverige. En ny resa med Drottningen
företogs I608 till Danska gränsen, dit Konungen efter slutad
fred med Danmark hade kallat ett Utskott af Ständerna.
Yid det förnyade kriget uppsatte R. krigsorsakerna och
måste åter på befallning komma till Konungen, och var vid
hans sida under anfallet på Köpenhamn. Efter Konungens
död återreste ban till Sverige.
Utom en expedition till Skåne fick han sedan vara i ro
och sköta det, som egentligen tillhörde hans Bådsembete,
till dess en halssjukdom, som i början syntes mindre farlig,
slutade hans dagar d.. 6 Aug. 1665.
R. var en man af snille och lärdom, med en god
boksamling, hvarföre ock Drottning Christina fann mycket nöje
i att för litterära ändamål samvistas med honom. På
utrikes botten förde han med henne en lärd brefvexling och
skaffade henne flera rara manuscripter. Mot Beductionen
yttrade ban sig allvarligt. Hela slägten hörde till vår
litterata adel ocb uppträdde oftast till aristokratiens stödjande.
För att rätt lära känna denne äfven i sina enskilda
förhållanden förträfflige man, bör man läsa hans egen
beskrifning öfver sin lefuad. Den innehåller väl en mängd
småsaker; men de öka snarare än minska behaget af denna
läsning, ty de måla icke endast honom sjelf, utan den tid i
hvilken han lefde. Äfven dess skrifart är behaglig:’ ehui^u
då redan den tidepunkt för språket var inne, då Sveriges
och Frankrikes förbund afbildades nästan i hvarje mening
genom det Svenska ordets förstärkning med ett lika
betydande Fransyskl. Rosenhanes stil är dock mindre än de
fleste andras besvärad af dessa utlandska subsidier. Ofta
*) Jfir Fryxell» Berättelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
