Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothovius, Isak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Rotiiotius, Isak.
det kalla föraktets snömoln, utan ur kärlekens varma,
stundom något "qvafva" regnskyar. Hvad som da var episcopalt
språk ock som sådant så verksamt ingripande till kela
folkstammars förbättring, är numera qvar blott hos dem, som
vanligtvis ej sta sig särdeles väl hos de episcopala
myndigheterna. I de af Franzén utgifna disputationerna förekomma
prof på hans vältalighetsart, som visa att han ej för mycket
utan ofta för litet aflägsnade sig från deras bildningsgrad,
som skulle bildas. Att ej komma nykter (det är jejunus
eller "utan att ha fått sig mat") i kyrkan, kallades för ett
svina- och bundalefverne, säkerligen likväl ej för matens utan
thy åtföljande dryckens skull. En gång, heter det: "de
som detta lofliga cantate icke vilja frambära, thet är
be-frucktandes, att tke i Hellffuetit ropa ett evigt Ejulate, [-hy-]ande-] {+hy-
]ande+} och gråtande utan ända." En annan gång: "när de
falla i sjukdom, söka de hjelp hos Djefvulen (det ville säga:
i hedniska cultens qvarblifna bruk), offra tackoffer Djefvulen,
bärande fram vaxbeläte, vaxljus, gråverk och annat på
altaret, offra får, penningar och annat på vissa dagar, hänga
ute på väggarne oxahufvud .... krypa på knän ansyles kring
om kyrkan. När en blifver sjuk, skola käringar och
gubbar komma i ett mörkt hus samman, dricka ut en halftunna
öl och några ceremonier förehafva. När de fånga en björn,
skola de i mörkret göra ett gästabud, ur björnens skål ur
bufvudskallen, låta och murra som björnen låter..... Så
kraftig är Djefvulen i otrons barn. (Detta i Akademiens
in-augurations-predikan). Emellertid väckte Biskopen samma
fiendskap mot sig hos folk af den lägre eultursgraden, som
alltid följer, då ej talesätten äro så bildade, att de undgå
dessas uppmärksamhet, derigenom att de egentligen ej
förstås, åtminstone ej kunna tillämpas dit de höra.
Borgerskapet i Aho, som det tyckes eggadt af några bland det
meniga presterskapet, anklagade sin Biskop inför
Begeringen först 163-4; men då kom anklagelseskriften, utan att
framlemna8, i Biskopens band, som inför Rådstufvurätten
anställde undersökning om klagopunkterna. En af dessa var,
att R. på predikstolen skulle utropat alla Finnar såsom värre
än oskäliga kreatur, som blott för sedvanans skull någon
gång kommo till kyrkan att ropa Jumala! Jumala! Biskopen
förklarade för osannt att han så hardt dömt alla Finnar,
men erkände att han talat skarpt om några och att det
beklagligtvis angick ej få. Börande alla sakanklagclser
förklarade sig då Biskopen fullkomligt, liksom sedan — enligt
Menanders ord graviter et solide — i ett bref till K. Be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
