Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothovius, Isak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5274 Rotiiovius, Isak.
geringen af d. 1C Apr. 1639. Anklagarne fälldes till büter.
1640 hade han i en predikan förmanat Hofrätten och
Assessorerna att se deruppå, att deras underhafvande
Exsecu-tores, Fogdar och Lagläsare fyllde sina embetspligter.
Hofrätten sände sin fiskal och en annan medlem till
Presidenten, med anhållan att han ville ge K. Regeringen tillkänna,
huru Biskopen i predikstolen attacherat den Kongl. Rätten;
hvarjemte Biskopens svar inhemtades. Han yttrade sin
mening vara, att fast några äro Assessores, så måtte han
likväl säga, råda och förmana dem som andre att afskaffa hvad
orätt var. "De voro intet så helige att ban icke måtte
nämna dem, fastän de voro Assessores." Då de utskickade
frågade, om ban visste, att någon af Assessorerne eller
andra tagit mutor, svarade R. att han ej sagt att någon
tagit, utan förmanat dem, att de ej skulle taga mutor;
viljande vid Riksdag inför Cler. Gomit. och inför K.
Regeringen försvara hvad han sagt. Man fann väl bäst, att ej
vidare fullfölja ärendet. Äfven skolpiltarne inlade en
ankla-gelselibell till Grefve P. Brahe, rörande föregifven väld vid
sockengångens fördelning, något, som väl alltid till någon
del måste hero på en Ephori subjectiva öfvertygelse. Han
oroades äfven af Christendomens uppenbara försmädare —
bland sitt presterskap. En H. Forsius måste som sådan
afsättas och Franzén har ej velat aftrycka de hädelser,
Forsius uttalat mot Christus. Han blef dömd att slå kalk och
kom derunder till erkänsla af sin dårskap. Motgift sökte
R. ej i en mindre, utan större lärdomsgrad hos S. M.
Can-didater. Sedan han vunnit sitt hufvudmål i detta hänseende
— en Akademi i Åbo — prestvigdes ingen, som ej varit
student. I bref till Ax. Oxenstierna sökte ban förebygga
de vanliga recommendationshrefven från Regeringen för den
och den prestmannen, hvars förtjenster Regeringen ej kunde
känna, till Consistoriella pastorater. Allvarligt kämpade
han ofta mot favoriter hos adelspersonerna, liksom deras
Mæcenater, hvilka i hvar socken de bodde, ansågo sig der
ha jus patronatus.
Regeringen synes i allmänhet ha varit villig att
understödja R. i hans nitfulla arbete. Och hon ökade den flitige
arbetarens lön. Han hade till slut 384 tunnor säd i
kronotionde, hvilka i kronovärde då räknades för 969 dal. 24 öre.
Rätt gafs honom att bebygga två kyrktorater, flera
skattehemman donerades honom pä behaglig tid, några fingo enka
och barn behålla under deras lifstid. Han var ock
frikostig mot andra, särdeles Domkyrkan, som mottogs förfallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
