Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rubens, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
It U B K N • , Nils.
283
ska Bibi. tryckt bref. Samma àr (1. 18 Juli skref Hist. &
Eloqu. Professorn i Leyden J. U. D. Tbeod. Byckius,
utgifvaren af Tacitus och den förste förvisaren af jättesläg(et
frän elhuographiens till mythologiens gebit, till samma K.
Sekret. Agriconius en uppmaning, att ban måtte hos
vederbörande recommcndera N. Rubens, hvars lärdom och goda
egenskaper blifvit Byckius under Bubens vistande vid
Nederländska universiteter väl bekante, till Professor i Upsala
efter Schefferus. Delta hade då ingen följd. Ännu 1685
finna vi N. Rubens i Paris, da ban d. 7 Sept. besvarade ett
bref från vännen Agriconius, numera Välborne Herren
Åkerhielm, i hvilket eu Juridisk Profession i Åbo erböds den
mänglärde Rubens. Han ansäg sig likväl ej skicklig. Han
bade fuller ernat, dä han qvitterade dcu till sina seder
förderfvade Baron Soop, studera Juridik, men blef dä sjuk
och höll på att förlora så lif som förstånd. En Hr Molito
tog honom då till Aken såsom ett redan hopplöst dödsoffer.
Här tillfrisknade R. väl, men minnet var förbi. Han
började då repetera de studier, genom hvilka ban kunde få en
Läsemästare (Lectors) syssla i Sverige; besökte ficto nomine
Grævium, som tröstade honom, att själskrafterna snart skulle
återkomma. Dä uppenbarade R. sitt — således redan af
Grævius väl kända — namn. Grævius berättar derom sjelf
i sina adnotationes in Ciceronis Epist. ad Atlicum, der ban
"toti mundo velat R. berömma." R. hade äfven sedan
studerat juridik, underbjelpt med pengar af Gr. Sparre (trol.
Gustaf, som dog i Paris 1686); men kände sig ej mogen för
Professorsstol i denna vetenskap. Han var dä färdig att
följa skalden Leyoncrona till Holland. Denna modesti af en
50-årig obefordrad månglärd man är verkligen värd sin ära.
Säkerligen framställde Åkerhielm käns vägran på den
berömliga sidan och d. 8 Sept. 1686 skref Kon. Carl till denne
privatlärde: Vi hafve fuller åtskillige resor för detta varit
af de nådiga tankar att förse eder här uti vårt rike och k.
fädernesland med någon sådan tjenst och beställning, som
kunde eder anstå och lända till någon heder och hugnad
vid eder annalkande ålderdom, men så ofta som vi här till
dags om Eder person och berömlige qvaliteter äro blefne
påminte, har oss intet mera felat, än öppning och
lägenhet, som kunde vara till att skatta mot Eder capacitet och
värdighet; nu äre omsider .... 2 professioner neml. Juris
Naturae & Gentium så ock Historiarum professionerne ledige
(vid Akademien i Lund).....Fördenskull som vi åstunda i
nåder, alt få Eder engång ifrån Eder långliga peregrination
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
