Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeckius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudbeckius, Johan.
299
fattiges nöd blifvit afhulpen eller lindrad. För fattiga
prest-enkor och barn visade lian synnerlig ömbet ocb öfvertalade
presterskapet då och då, att åt dem göra sammanskott. Vid
prestmötet 1650 gjordes första steget till fattigstufvors
införande. Tiggeri och kringstrykande sökte ban så vidt
möjligt hämma. "Ingen herde har hätlre än han kännt sina får,
och marken öfver hvilken de voro spridda.’’
Mer än hälften af församlingarna saknade Capelianer vid
R:s tillträde. Vid hans död funnos endast ålla af de
mindre församlingarna, som ej hade Capellaner. Ljusnarsberg,
Säter, Grythytta, Sundborn, Guonilho, blefvo under B:s
embetslid ifrån moderförsamlingarne skild.i. I Ljusnarsberg,
Grythytta, Julsjö, Säter, Sala stad, Afvestad, Enbacka i
Tuna, Våmus i Mora ocb Grenges capellag blefvo kyrkor af
nyo anlagda.
Oaktadt alla dessa omsorger bade R. tid öfrig att
bevista alla de 17 riksdagar, som under hans embetstid
föreföllo. Under dessa riksmöten skref b’ * dels en mängd
me-morialer och skrifter i ståndets ocb rikets angelägenheter;
dels begagnade han dessa tillfällen till att åt sitt stift eller
sina prester söka utverka en ocb annan fördel eller lindring,
ehuru detta kostade honom "träget anhållande och mycket
lopp till åtskilliga Promotores", ja äfven uppoffriugar ur egen
pung till "äreskänker" (mutor) t. ex. 2 t:nor siktmjöl till
Riksskattmästaren, till Sekreteraren 1 t:na och till hans
skrifvare 1 Rdr; — dels för att af enskilde Mæcenater,
sollici-tera om understöd till sina många anstalter. Men allt detta
utgjorde blott en underordnad del af R:s
riksdagsmannaverksamhet: ban hade vida högre ocb vidsträcktare syften,
dem vi nu gå att lära känna, i det att vi uppslå ett för
bans äldste och utförligaste biograph obekant Iliad i
prelatens historia.
Den tiden voro Biskoparne nästan sjelfrådige i sina
stift: ingen enhet fanns; olika ordningar, ceremonier,
hand-och psalmböcker följdes i hvart stift. För att åvägabringa
en sådan enhet, närmare sammanbinda Kyrka och Stat och
ställa Consistorierna under controll, beslöt Gustaf Adolf
att, under namn af Consistorium generale, inrätta ett
Collegium, till hälften sammansatt af andliga och verldsliga
bisittare, hvilket på engång skulle utgöra en öfverrätt i
kyrko-ärender, motsvarande Hofrätten i verldsliga mål, och tillika
hafva tillsyn öfver det högre och lägre presterskapet; men
då förslag derom 1G23 för Ständerna framlades, möttes det
med mycken motvilja af presterskapet, "ty af Bibeln syntes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
