Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeckius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
ltuunccKib*, Johan.
att verldslige män icke köra i den andliga styrelsen
deltaga." Biskoparne afgåfvo sitt svar d. 14 Nov. 1023 på en
sammankomst kos Biskop Laur. Paulinus i Strengnäs ock det
samfälda presterskapet i Stockkolm d. 20 Mars 1024.
Nästa år förnyade Konungen sin proposition i samma ämne,
med den ändringen, att flera prester skulle få ingå i
domstolen; men saken klef derigenom presterne icke stort
smakligare. Huruvida denna åtgärd var mer nyttig eller skadlig för
staten, är kär ej stället att undersöka; klart är mellertid,
att hade en sådan inrättning kommit till stånd, skulle väl
mången oordning blifvit förkindrad, men Kyrkan kommit i
alliför stort keroende af konungamakten eller aristokratien.
R. beskyllde Axel Oxenstjerna, förslagets upphofsman, för
att "genom detsamma vilja vända upp och ned på staten",
och sammanskref deremot och lät trycka Theser, gemensamt
undertecknade af honom, Erkebiskop Kenicius, Biskop
Paulinus och Jonas Kylander*). Uuder denna oroliga tid ville
Konungen ej reta presterskapet utan lät saken falla, men
yttrade i vredesmod, att "om biskoparne hädanefter
försyndade sig, skulle dö till straff för sin motspänstighet i
likhet med andra brottslingar dragas inför hofrätten." Likaså
harmades Oxenstjerna, och förebrådde R., att han inför Gud
skulle ansvara för det onda ban gjort, då han hindrat det
gagueliga förslaget. Väl begärde sedermera några biskopar,
vid öfverläggningen om 1034 års regeringsform, ett af idel
prester sammansatt Collegium för kyrkostyrelsen, men detta
kunde ej i sådan form beviljas.
Småningom hade hos presteståndet utbildat sig en viss
motståndsanda mot regeringen. Striden gällde ej blott
grän-sorna mellan den verldsliga ock audliga maklen, utan ock
mellan adelns och de ofrälses inbördes rättigheter.
Biskoparne hade icke glömt sin höghet under katholska liden och
det öfriga presterskapet uppskrämdes af rykten, att man
ämnade stäcka dess privilegier, indraga tiondcn och löna
Clereciet med penningar**), under en tid, då adeln slog
under sig mer och mer af Kronans egendomar, och många af
dem förtryckte de underlydande, uppförde sig öfvermodigt
mot de öfriga samhallselasserna och man pä dessa vältrade
nästan alla krigets bördor. Derigenom uppväcktes ett iniss-
*) Per Kylander i Linköp. Bibi. Handl. II. sid. 80. Det öfrig*
efter Fryxells Berätt. VIII. sid. 105, med några små tillägg,
hvilkas källor vi framdeles skola angifva.
**) Kylander i Linköp. Bibi. Dandl. p. 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
