- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 12. Raab-Rudberg /
305

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeckius, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IVuuisiicaiu*, Johan. 505

och sedan han afgifvit en berättelse om tillståndet i
Tyskland, var Rudbeckska målet det första ban företog. Redan
från gammalt, i anledning af tvisten om
General-Consisto-rinm, synes han varit afvogt stämd emot prelaten; nu tog ban
saken i med mera allvar än den förtjente och ådagalade
dervid en större ifver och hetta än man kunnat vänta af denne
lugne och erfarne statsman. Han förklarade genast, att han
betraktade utgifvandet af den åtalade boken, som en
syftning till fundamenta papatus och till confusio och dissidium
in republica; dermed borde ej för diserete omgås; tryckeriet
i Vesterås borde upphäfvas. Likväl ansåg han försigtigast,
att presterne först hördes.

Den 10 Juli blef i följd häraf ett utskott af detta
stånd förekalladt. Sedan Riks-Cancclleren i en förträfflig
inledning föreställt presterne, att hvarken salig Konungen,
såsom amantissimus niinisterii, eller nuvar. Regeringen haft
eller hade för afsigt, alt i någon mån förkorta Cleri
rättigheter, ty ståndet borde hållas i den vyrdning, som Gud
hafver dem satt, då de visa oss lifsens väg; de skola ock
lefva af altaret, på det de ma göra sitt embete utan
suckan, men de borde .icke åberopa privilegier från
påfvedö-met och ej heller Episcopi vilja vara furstar, eller primates
Regni. Före gamle Konung Gustaf kunde i Sverige ingen
Konung regera, efter presterskapet hade inne mest hela
mer-gcn af riket. Af samma orsak vore den Poloniska kronan
icke så formidabel, som den annars vara kunde. Vore
E-piscopus Arosiensis obekänd (unhekant), så kunde man tro,
att det låge en papist under, samt en fax och tuba
sedi-tionis. Uti hans scripto vore ej mvcket som duger. Jag
lindrar hvar hans vett var när ban delta skref. .... Hade
det varit en skolefux bade man kunnat stryka honom huden
af. Ilade det varit en yngling, som det gjort ad ingenii
lusiim, kunde man ock det tolererat, men att en man, som
lupit höga embeten igenom, skall sin myndighet så
missbruka, det synes oss underligt. Men den Bispen hafver en
stor släng af St. Peders kjortel. Icke beskyller jag bonoin
för att vara en papist, men ban lägger till påfvedömet den
trappa, på hvilken hans efterträdare sedan kunna uppstiga.
I en sin præfatione på bönedagspatenterne exaggererar ban
allt in odium regiminis, ihågkommande odiosissime om
pålagorna, som allt låter ljufligt i gemene mans öron. Men de
andra ståndens synder, dem förbigår han, och tager
Regeringen till ett exempel, som den allena eller förnämligen
syndade, och pasquillcrar dem i riket, som draga dt* la-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/12/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free