Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeck, Olof d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudbkck, O/O/ ü. ä.
321
Scheffer och Verelius; men nu sökte ban göra It. allsköns
förträt, nekade honom få låna höcker ur Akad. Uibl., och
när denne höll på alt låta trycka Testinionia Eruditorum
om Atlantican, kom den glupske censorn och borttog
manu-scriptet *). Ja, samme man drog ej i betänkande, att,
såsom "ett rätt-och groft bestie" angripa sjelfva Cancclleren
och förfölja honom med otidiga bref, så att denne måste
stämma honom för Hofrätten. Utslaget föll till De la Gardies
förmån, men det upphäfdes genom Konungens dom i
Rådkammaren d. 2G Mars 1085, hvarigenom De la Gardie fick
orätt**). Så djupt hade denna Mæcenat sjunkit på den
politiska vigtskålen, att han, icke så längesedan den
mäktigaste mannen i Svea rike, nu (d. 10 Mars 1084) måste
anhålla om beskydd mol en grälig, honom underlydande
Professor hos Cancelli-Itådet Lindsköld. Om Sckütz skrifver
Cancelleren ***), atl han aldrig läser publice, inte
disputerar, inga Collegier håller; sällan eller aldrig går i kyrkan;
svär och hannar som en rasande, far ut i Consistorio med
hot och skällsord, sköter hvarken Procancellarii eller
Rec-toris förmaningar, pockande på sin appuis vid hofvet; är
nullius doctrinæ och soliditet, löper med bössa omkring i
i Gamla Upsala och skjuter sjelf ihjäl hästar och svin om
de göra honom ohägn. Predikstolen företräder han sålunda,
att han stänger igen kyrkodörrarna, af räddhåga det några
studenter skola få höra hans ringa gåfvor: in summa: han
är hvarken capabel till Professor eller Prest, utan en
Ra-bula, som lefver af trätor. Detla år var Schutz Rector,
och under hans embetslid afhöll sig Cancelleren från
handläggningen af alla akademiska mål.
Svårligen skulle denne Schulz och hans likar sä vågat
trotsa magnaten, så framt denne nu stått i samma upphöjda
ställning som förut. Men förhållandet var numera mycket
förändradt. Reductionen hade så utplundrat Magnus Gabr.
De la Gardie, att han var bragt till den yttersta fattigdom;
från hofvet och ur rådkammaren var ban undanträngd af
unga lycksökare, med eller utan börd, med eller ulan
talenter; desse egde nu Konungens öra, och Mæcenaten var
utan all inflytelse; och sedan 1082 utan alla embeten. Dock
behöll ban det Akademiska Cancellariatet, ehuru man gjorde
allt för att göra honom det bittert. R. hörde ej till de låga
själar, som gingo att knäböja för den nya solens satelliter:
*) De la Gärd. Arch. VIII. 10, il. **) Derst. XII. Ii».
***) Sv. Mercuri» 178S Juli »id. 3ö o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
