Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudenschöld, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
R ii i) f, n s c ii ö l d , Carl.
»åg för ett sådant mästerstycke att R. kunnat af den
hus-liållsaktige K. Fredrik uttaga hennes testamente efter fadren,
att hon gaf derföre R. i belöning 1000 dukater. K. Fredrik
böd engång R. att vara nita dagar eusatn hos Hans Maj:t. i
Potsdam. Han begåfvade honom med en i Sachsen köpt
bordservis af porcellaine. "C’est pour vous prouver, que je
songeois à Vo,us. quand j’élois en Saxe." Han lyckades at
Riksrådet Gr. Wellingks dotter, gift med Holsteinske Gen.
J. Banér, uttaga en hennes fordran af Haunover, som hon
förgäfves kräft sedan 1720. Hon gaf R. summan, oaktadt
hans motstånd.
År 1747 blef R. Stat^Sekreterare af Utrikes
Expeditionen. Af "Le Ministre favori" tog Ronungen i Preussen
afsked som af en vän. R. blef Friherre s. å. R. N. O. 1748.
Sekreterare af alla K. Maj:ts O. 1751 var har han åter
ledamot i Secreta Utskottet och Mindre secreta Deputationen,
då ban ban hade lyckan återställa Riksrådet Th. G. Bjelke,
sin gamle beskyddare, i Riksens Ständers förtroende. Då
Vitterhets-Akademien stiftades af Lovisa Ulrika 1755, blef
R. en af dess första ledamöter. 1750 blef han
Hof-Can-celler. Samma år gift med Christ. Sopltia Bjelke, dotter af
Riksrådet Gr. Th. G. Bjelke, dotterdotter af Gr. C. Piper.
17Ö8 President i Commerce-Collegium. Ingick 1701 i
Riks-Rådet efter "Höpken, men undanbad sig att äfven efterträda
v. H. såsom Cancelliels President." Seraph.-Riddare 1703.
Men 1766 förklarades han förlustig Riksens Ständers
förtroende, då Mössorna kommit till väldet. 1765 hade
nemligen i Rådet svar skolat gifvas på Franska Ambassadeurens
anbud, alt för alla Sveriges fordringar i följe af traetaterna
af 1754, 1757 och 1758 i ett för allt emottaga 12 mill.
Livrés, t Vi mill. om året i åtta àr, räknadt från d. 1 Jan.
1765, dock med villkor, att Sverige under liden så ställde
sitt förhållande, alt del på det närmaste instämde med
Frankrikes intresse. R. med tio andra i Rådet hade antagit
anbudet; Konungen och fyra Riksråder hade voterat för
frågans bäriskjutande till de snart väntade Ständerna. R. hade
ock jemte ålta andra ansett terminerna antagliga; sex önskat
bortare terminer. Secreta Utskottet fann elt ovärdigt band
laggill på riket, ogillande alt 16 millioners fordran skulle
med 12 mill. få betalas ocb det på längre termin, än
Sub-sidii-tractaten räckte (denna slöt med 1768); särdeles
ogillades, alt då ni a ii utdragit med frågan så länge som skett,
ej Ständernas ankomst kunnat utvänlas. Rådet undvek det
mundiliga förhöret i Utskottet; det skriftlig» vraret fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
