Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudenschöld, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FI i) d r. n s c ii ö i. i>, Carl. • 9
otillfredsställande. Sccreta Utskollcl undantog "af ädelmod"
vid licentierandet R. och två andre, hvilka ej aunu ingått i
Rådet vid krigsförklaringen. IN it skulle hamnas hvad soui
pluraliteten gjort 1758. Sländerne förenade sig först i
(Jt-skoMets cxception för de tre yngste Råderne; men ändrade
sig sedan hvad R. vidkom. (Geijers Frihetstid s. 302). Det
lär varit någon afundsmän, som erinrat att R. som
llof-Canceller undertecknat krigsförklaringen mot Hon. Fredrik i
Preussen. Märkligt är, alt samme H. Fredrik, underrättad
om R:s öde, had General Hård skrifva till H. att rum ät
honom inreddes i grannskapet af Sans Snuci, der Honungen
önskade få åldras i R:s sällskap*), villig all lemna R. en
tillräcklig pension. R. svarade ined tacksägelse,
undskyl-lande sig likväl pä blott enskilda skäl; men förklarade i
sjelf hiographien, alt lian ej ansåg passande eller
utmärkande nog trohet mot fäderneslandet, att en man, som måste
ega så mycken del i statshemligheterna som den, hvilken
varit medlem uti ett Riksråd, blefve en grannkonungs
undersåte. Ännu längre tid derefter yttrar K. Fredrik sin ledsnad
öfver detta R:s nekande, söm betog honom ett påräknadt
förtroligt umgänge på ålderdomen. K. Fredriks, Härds och
R:s bref i detta ärende äro tryckta i Gjörwells Statsjournal
för 1769. R:s afslag var, yttrar Adlerbeth, värdigt en
Romare. Det protocolls-extract, för hvilket R. således
egentligen afsattes, ses i Handl. rör. Skandin. hist. III. s. 29o
och hans egen förklaring l|uru det tillkommit ses i De la
Gard. Areh. XV. s. 162, 165; troligen är också af honom
den förklaring som ses i Handl. rör. Skandin. liist. III. 291 f.
Han hade till protocolls protesterat mot den form, ban
nödgats som underordnad embetsmän följa. Pension lofvades
R., men utföll först efter tvä år. I detsamma ankom Abo
Akademies kallelse till Ganceller. R. undanbad sig.
Vetenskaps-Akademien kallade nu R. till ledamot. Han var
Præ-ses 1772 och 1779. Vid första tillfället nedlade ban
presidiet med ett berömdt tal om Svenska språkets art och nu
varande bruk. Talet, säger Adlerbeth, ådagalägger vårt
modersmåls skönhet och värde, när det från främmande
*) Denna ynnest Lade It. ej förvärfvat pà Sveriges bekostnad,
utan derigenom förnämligast, att han, som af Sv. Ministern
YVulf-wenstierna i Dresden fått veta Österrikiska planen att gå directe på
Berl in, sa i tid derom underrättade Konungen, att det försöket af
lians fienJer måste uteblifva. Oeuvres Posthumes T. 2. p. 271.
Äfven i vårt sekel har en Svensk herre — Kronprinsen Cail Johan —
räddat Berlin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
