Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudenschöld, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
RiiDcnscBOLD, Carl.
smittor får behålla sitt manliga lynne och när nationen
älskar, aktar och vårdar sitt språk uied samma ömhet som
andra hyfsade folkslag sina. Vid sednare tillfället invigde
han med ett tal Akademiens nya hus på Slora Nygatan.
1760 års riksdag kom att omgöra efter Hattprinciper hvad
1763 års riksdag gjort i Mössornas vuer. Nu
återinkalla-des R. i Rådet d. 27 Maj, hvarpå ban, belt oförmodadt för
sig sjelf, blef Grefve 1770. På Riddarhuset tog han dock
aldrig introduction och hans efterkommande ba ej heller
gjort sina anspråk på Grefbänkens ära gällande. Då Kon.
Gustaf efter sin faders död återkom, förde R. ordet för
Riksrådet som mötte honom i Fitja. Efter Kronprinsen blef
R. väld till Canceller för Upsala Universitet 1771. Då
Mössorna 1772 kommo till välde, aflägsnades R. för andra
gången ur Rådet på grunder, som Grefven ansett "ej ens
förtjena att nämnas." K. Gustaf antecknade då, alt ban
hoppades vinna på dylika det blinda raseriets steg. "Man skall
med allt för mycket skäl beklaga en vördnadsvärd gubbes
öde, hvilken elter att i 35 år ha tjenat sitt fädernesland
med beder, ser sig i sitt 76:e år störtad i elände." (Gustav.
Papp. I. 157). Äfven Adlerbeth talar om hans
vördnadsvärda fattigdom. Efter revolutionen böd bouom K. Gustaf
valet mellan att åter inträda i Rådet eller emoltaga en
pension af 400 daler s:mt. Det sednare valdes, men K. Gustaf
ville dock, att. R. behöll Akad. Cancelleriatet, liksom K.
Uppfostrings- och Lappska Eccles.-Commissionernas ledning.
Han var ock Tyska församlingens i Stockholm Kyrkeråd,
Ledamot af K. Patriotiska Sällskapet, K. Musik. Akademien,
Samf. pro fide & christianismo, Sällsk. Utile Dulci och Vet.
Societeten i Upsala. Sällskapet. Apollini Sacra i Upsala hade
valt R. till sin skyddsherre. Hans ålderdom förskönades af
samverkan med likstämmig anda inom dessa vänneförbund.
Hän dog d. 10 Juni 1783 i Stockholm, 84 år, 8 mån. 6
dagar; begrafven i St. Clara kyrka. Barn: Thure Gabriel,
f. 1759. Var Kammarherre bos Sophia Albertina, Lieulen.
vid Södermanlands Infant.-reg:te 1735. Carolina, f. 1762.
Gift med Hof-Stallmäst. E. P. Ehrencrona. Bengt, f. 1764.
Var Fänrik vid K. Lifgardet 1755. Magdalena Charlotta,
f. 1766. Hoffröken. Se nedanföre.
R. skattades högt af sin samtid som vitter. Jag
nämner ej, skrifver Adlerbeth, hans försök i skaldekonsten, som
borde uppväcka billig klagan att de blifvit så få, om man
ej nödgades medgifva, att han genom ett annat bruk af sitt
tailU gjort mer nytta. Det var som embetsmän han had»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
