Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg, Ephraim Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RuKBBEftG, Ephraim Otto.
27
ett ljust förstånd och redigt hufvud, bevisade ban sig vara
sitt kall fullt vuxen. Sina insigter i ämnet ådagalade ban
genom sina 170Ö utgifna "Tankar om ett rätt Hammar- och
Skallläggningsverk"’, en skrift, som prisas såsom ett
mästerstycke af klarhet och reda. lian tog sitt högkvarter i Wasa
och gifte sig 1758 med sin gynnares, Öfver-Direct. Faggols
yngsta dotter, Hedvig.
Vetenskaps-Akademien hnde redan 1754 i sina
handlingar upptagit en afhandling af honom i Befästningskonstcn;
Beskrifningen oui Laihela fick också der ett rum 1758; året
derefter insände han i anledning af sistnämde
sockenbeskrifning, ett "Försök till en politisk värdering på land och folk",
som också trycktes; detta år kallade Akademien honom till
sin ledamot; 1705 insände ban "Anmärkningar om några
förändringar på jordens yta i allmänhet sch under kalla klimat
isynnerhet" och 1709 skref ban om den ofta bland Sveriges
lärde ventilerade vattenminskningen. — Ar 1701 kallades
ban till Ledamot i Tabell-Commissionen, ehuru ban fortfor
att vistas frånvarande frän Stockholm.
Man finner af det föregående att R:s vidsträckta
em-betsbcfattning ändock lemnade honom tid till
författareverksamhet: troligen begagnade han dertill förnämligast
vintrarna, då landtmäteri-göromålen ute på fältet hvila. Men han
skref icke blott i befästningskonst, ekonomi, cameralistik
och physik, utan äfven i konst och philosophi. Blott ett af
.hans arbeten inom sistnämde område blef tryckt: "Tankarom
menniskans själ." Det är ett försök alt förena Lockes
huf-vudsalser med Bydelii, och derigenom fullkomna bådas
systemer; men, ehuru hedrande för sin författare, utmärker
det sig icke genom någon särdeles originalitet eller större
omfåug (omdöme af Hammarsköld). Dess tendens är
populär, oekså bemödade sig Förf. att skapa en svensk
philoso-phisk terminologi. Så öfversatte ban intellectiis med
nim-me, mens med kynne, sensation med sansning, reflexion
med tankeslöjd. — Föröfrigt efterlemnade han en uppsats
med. följande lofvande titel: "om öfverensstämmelsen mellan
det vackra i Byggnings-ordningen och det ljufliga i Musiken",
och under sina sisla år arbetade ban pä en undersökning,
"huru själens krafter och egenskaper kunna och böra
användas till en stats bästa."
Resor och ideligt vistande ute pà marken i kalla
årsti-tid«r grundlade hos honom en sjukdom, som 1705 gjorde
honom sängliggande; den återkom 1707, men försvann genom
cn stor böld, som ken till snppnratioB. M«a redan nä»ta år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
