Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runius, Johan - Rutström, Anders Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rutström, Carl Birger.
33
Lan der bemödade sig strängare, än Stjernhjelm och Spegel,
om en på latinska prosodicn grundad versbyggnad, 6amt
dermed gaf första* föredömet till de vid slika rön
oundvikliga språk-vrängningar, som sedan möta oss hos Nicander
och Palmfelt. Men med tredje delens utgifvande, ehuru
sammanföst den (lik de öfriga) är, skedde hans minne största
tjensten. Ty det är ibland denna dels visor och småverser,
som några gullkorn (eller åtminstone silfverblickar) af poesi,
här och der, framglimma: än i komisk art, såsom infall af
verklig qvickhet och rolighet; än i lyrisk, såsom godsinta
utgjutelser af epicureisk belåtenhet och bacchisk
hänryckning." I denna art eger man af R. ett och annat stycke,
som, ehuru till formen vida råare, bära ett visst slägttycke
med Bellman. Sådan är åtminstone den af Atterbom
citerade Dalarö-resan, som än i dag med nöje kan läsas. Hans
porträt, stucket af Elias Brenner, ses framför hans Dudaim.
Skrifter: lians samlade Dikter utgåfvos fürst efter hans död under
titel: Dudaiin eller Andeliga blonnnor. Slbm 1714. 2:» Delen:
Verldsliga Liljor, derst. 17115. — Omtryckta 1735 med tillägg af
en 5:dje Del, innehållande "Sinnekryddor" af blandadt innehåll,
efter "Auctorens i lifstiden författade och kringströdde egne
con-cepter" (utgifne af Commissarien Pet. Frisch). — Den
durcbleuti-ge Genuesiskan eller Peppho Historia. Försvenskad af Joh. Runio.
Sthm 1709.
(Källor: Lidén, Hist. Poet. Suec. P. IV. p. 90. — Gezelii Biogr. Le*. — Blom,
Hammarsköld och Wieselgren, historiska teckningar öfvar Sv. Vitterhet. —
Atterbom, Siarö och Skalder, Del. II) P.
RUTSTRÖM, ANDERS CARL.
Om denne mycket märkvärdige, fastän i allmänhet
länge misskände prestmans yttre och fredliga
lefnadsförhållanden finnes, besynnnerligt nog, nästan ingenting antecknadt
i alla de skrifter som handla om honom. Man vet således
icke engång att uppgifva, när, hvar och af hvilka han varit
född. Det heter blott att ban var "från Vesterbotten, född
i början af 1720-talet, prestvigd 1748 och utnämnd till
Kyrkoherde i Hedvig Eleonoras församling i Stockholm år
1752." Detta är dock ett misstag, ty Kyrkoherde blef han
ej förrän 1757, såsom nedanföre visas skall. Måhända har
ban erhållit comministraturen vid samma församling det
uppgifna året 1752. Han synes således hafva gjort tidig lycka,
enär han efter knappt upphunna 30 lefnadsår var befordrad
till en god ordinarie beställning i sjelfva hufvudstaden.
Såsom bevis att lärdom och skicklighet äfven måst hafva
ådra-Biocr. ni. XIII. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
