Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rutström, Anders Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Rutström, änders Carl.
git honom mycken uppmärksamhet torde man kunna anföra,
att han redan 1753 i publika handlingar benämnes Theol.
Doctor, men när denna hederstitel blifvit honom tillaggd,
visar sig ingenstädes. Tidigt ett föremål för åhörares kärlek
och förtroende, blef ban ock snart med misstänksamma
blickar följd och bevakad af sina förmän och andra prester i
Stockholm. Redan 1748, således samma år ban blifvit
prestvigd, skall ban hafva predikat med sådant allvar, nit och
eftertryck att man började söka sak med honom.
Otvifvelaktigt har han varit mindre försigtig i sina uttryck såsom
folktalare och således som yngling uppväckt mot sig en
storm, som fortsatte sina skakningar hela hans lif igenom.
Anda från begynnelsen varmt tillgifven de Zinzendorfska
åsigterna af chrislendomen, dem ban alltjemt vidhöll och
förfäktade, gaf han vederbörande en kär anledning att bestratfa
hans predikosätt, och följden deraf blef ett formligt förbud
för honom alt predika. Detta förbud var likväl äterkalladt
redan år 1750, då han på en af Apostladagarna i St. Nicolai
kyrka i Stockholm hållit en predikan om "den stora
giulak-tighetens hemlighet, alt Gud är uppenbar vörden i köttet",
för hvilken ban blef ställd under Stads-Consistorii tilltal*).
Sedan flera muntliga förhör med anledning deraf blifvit med
honom anställde och han försvarat sig tappert, blef denna
predikan för renlärig förklarad, af trycket utgifven och med
mycket bifall studerad af tidens mera tänkande och
allvarsamt sinnade menniskor. Åtskillige af Riksens Råd blefvo
deraf så intagne, att de med synnerlig kärlek omfattade och
erbjödo sitt beskydd åt författaren, som också kort tid
derefter såg sig befordrad till en fångpredikantssyssla i
hufvudstaden. Man måste äfven vara särdeles förekommen mot
predikantens person och verksamhet, för att i denna
predikan kunna vädra något kätteri. Den är i äkta biblisk anda
författad och alldeles öfverensstämmande med Lutherska
lärosystemet. Endast inför den trångbröstade och
andefattiga orthodoxien kan den synas betänklig genom några
varmare utfall mot vissa den synibolicistiska theologiens blott
*) Erkebiskop Henr. Itenzclins hade enligt utdrag af Consistorii
Urbici protocoll for d. 12 Sept. 1748, redan förut straffat K. för
det ban endast "per momenta" affatt.it sina predikningar ocb varnat
bonom "i synnerhet lor att vänja sig att blifva en Ejtemporaneus."
Till hans vedersakare "minoruui gentium" höra Kyrkoh. Ur.
Haus-wolff, Kyrkoh. Slag. Tillæm och Kyrkoh. Forsskål, som beskärmat
sig deröfver såsom något högst anstötligt, att R. "önskat det alla
båd* höga och låga måtte blifva syudare."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
