- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 13. Rahmn-Schefferus /
48

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rutström, Carl Birger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

Rutström, Carl Birger. 48

mien aktade den dock värd högsta belöningen, ehuru
förhindrad att belöna den såsom för sent inkommen, upptog
den i sina Handlingar, och uppmanade Förf. att i samma
stil öfversatta bela Ovidius. Då denna fabel är R:s enda
kända poetiska qvarlåtenskap och dä ban derföre hade att
tio år derefter tacka sin plats i Akademien, må ett kort
prof här finna ett rum: vi välja praktstället:

H:ir sträckte Solens slott sin långa cslonnad

Der guldet strålade arcad ifrån arcad,

I blandning med en bronz, livars skimmer var detsamma,

Till klarhet och till färg med sjelfva eldens flamma.

Högt reste sig dess dönie af snöhvitt ^elfenben.

Vidt spred dess dubbla port sitt blanka silfversken.

För konsten ämnet vek m. m.

Ehuru icke tillfredsställande nutidens fordringar på en
öfversättning från den classiska åldern, kan den visserligen
kallas prydlig och lika god som de bättre i samma stil,
men underligt föreföll det dock mången, alt en bit
öfversättning banade sin öfversättare väg in i denna högt
uppsatta areopag. I räkningen öfver de vittra förtjenslerna
upptogos dock förmodligen åtskilliga poemer dem R. då och då
skref, och dem han än förstörde i deras födelsestund, än
lät införa i periodiska skrifter; alla voro dock till sitt
omfång och ämne obetydliga, mestadels tillfällighetsstycken,
men — sades det — gnistrande af qvickhet. Utan namn
eller signatur förblef deras auctor för mängden obekant,
och efterverlden söker dem förgäfves. Deremot erinrar jag
mig hafva läst en och annau recension, som ryktet tillskref
R., och deruti funnit qvickhet och skärpa. Jag uppslår R:s
Inträdestal i Sv. Akad. öfver Biskop Nordin: det är
onekligen väl skrifvet, men i Akademiens vanliga stil för den
tiden, fullt af antitheser, spetsar och grannlåt; men den
nyhet eller djuphet i tankar eller den originalitet i formen,
som jag der trodde mig finna, har jag icke kunnat upptäcka.
Det har föröfrigt blifvit, åtminstone halft om halft, erkändt,
att det felades R. phantasi, bildningsgåfva, skapande makt,
ljufhet och lyrisk stämning för att blifva skald i högre
mening: men elementer af annan art hade han troligen dertill.
Af den classiska vitterheten slog endast den romerska an på
hans sinne: den romantiska kallade han en nerfsjukdom.

Hans inscriptioner, bland hvilka den öfver Erik XIV
skattas som ett mästerstycke, gaf honom ett rum i
Vitterhets-Akademien. Myntkännare, åtminstone myntsamlare var
han ock; efter hans död inköptes samlingen bestående af i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/13/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free