Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruuth, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Ruuth, Erik.
ej blott beskjutas med kulor, utan ock skadas genom falskt
mynt, hvarvid "den store Morbrodrens" exempel gälde som
garanti på bandlingens moralitet, så finna vi, att det är
genom Ruuth, som Charles Apelqvist några dagar fore
krigets början "blef tillsagd alt tillaga en atirail för att kunna
göra ryskt guldmynt" — detla försök, hvilket Gr. Munck
sedan ville till sin olycka härma. (G. Adlersp. dandl. I. 144).
Om Er. Ruuth yttrar Hamilton 1788: "Denne
Finans-Ministers olika steg till nu innehafvande embeten kunna ge
begrepp om dess lynne och kunskaper. Han hade varit
Fänrik vid gardet, landtjunkare, bränvins-arrendator, Första
Stallmästare bos Hertig Carl, patriot i sina första skiften,
nu slaf af hofgunst. Vanlottad till det yttre, tycktes
naturen om ej just gifvit en skylt åt dess själ, likväl varna
för honom." Han blef, enligt Hamilton, mot sin vilja
Landtmarskalk 1702 i "Kungens stad" Gefle. Hän visste att ett
vägrande hade följts af vägrad decharge åt honom som
Finans-minister, bestämd till offer åt Armfelts politik. Han
kastade sig straxt i de mest betydande af de bit ankomna
400 adelsmäns armar, lofvade dem all uppriktighet och fick
deras återlöfte, försäkrande att deras obestånd deri blefve
hans fall. De höllo å ömse sidor hvad de lofvat hvarandra.
Då han således nu besvor säkerhelsacten, fann man att adelD
sjelf insett nödvändigheten att uppoffra sig som en
sjelfständig folkmakt af första storleken, omtänkt att rädda sig som
Hofadel från att ej förblandas med folket. Man kom
öfverens att retirera med beder genom att lofva, att å ingendera
sidan nämna Säkerhetsacten. För att ej ens i formella
frågor bryta häremot, upplästes ingen af grundlagarne vid
riksdagens begynnelsen, såsom plägsed varit. Dock var
compo-sitionen ej sa coinpUtt. Oppositionen insatte i Secreta Ulsk.
en ung Schantz, vacker karl, i stället för Konungens
can-didat General Pauli. Konungen anmärkte i Hamiltons
närvaro, hvarföre man tog ungdom för mognad visdom? H.
svarade: vi hoppades göra È. Maj:t en tjeust, då i stället
för en käring, vi valde en så vacker karl. Konungen
lofvade samme (1., att Öfverste Almfelt (adlad som rojalist
1772) skulle vid riksdagens slut frias ur sitt häkte. Ruuth
ådagalade emellertid godt förstånd under den svåra
loveringen mellan nyss så stormiga bränningar. Då Konungen
»ill Ruuth, som 1819 gaf dem till J. De la Gardie. Denne ville ej
att något skalle ur dem utgifvas, helst han fruktade att de
ådagalade mindre sanningskärlek hoj den Konung, som ban \ sin först»
ungdom älskat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
