Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruuth, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ßuuiii, Eriki
»1
tijpplösning. President i Kammar-Collegium 1700.
Ståthållare öfver Drottningholms med Svartsjö slott och län s. å.
Tillika Ståthållare öfver Ulriksdals och Carlhergs slott med
Haga Lustpaik s. å. Ledamot af K. Regeringen under
Konungens utrikes resa 1701 , hvilket han äfven varit under K.
Maj:ts vistande i fält 1780 och 1790. R. och C. af K. Maj:ts
O. 1791. Landtmarskalk vid riksdagen i Gefle 1792. Grefve
(JK 108) d. 24 Fehr. s. å.
Efter Gustaf IIl:s fall för mördarligan, aflägsnade»
favoriten, som upphöjts till En af Rikets Herrar den 7 Sept.
1792, såsom General-Gouverneur öfver Pommern och
Greifs-walds Akademie-Canceller samma dag; erhöll afsked 1796.
Ordf. i Visitations-Coinmissionen i Pommern 1799. Led. af
Vet. Akad. 1802. Discont-Revisor 1803 och 1804. C. W. O.
med St. Korset 1805. Ridd. af Kon. Carl XIII.s O. 1811.
Ofverste-Marskalk hos Drottningen 1812. Hedersled, af K.
Landlhruks-Akad. s. å. Var förut Ledam. i
Tabell-Commis-sioncn och Patr. Sällskapet samt Directeur öfver Elfvedals
Porphyrverk. Död den 25 Maj 1820.
Ruuth kallas af G. Adlersparre "en förtjent och
Konungen (Gustaf III) oruhhligt trogen och tillgifven embetsmän."
(Handl. I. 150). Och utan tvifvel var ban en af de
arbetsammaste och verksammaste själar, som fäste sig vid den
fladdrande Kon. Gustaf, lik en G. F. Wirsén i en sednare
tidsålder. Ej heller kan man neka honom patriotism, om
också det öfverlägsna förstånd, som kunde finna de bästa
medlen för det patriotiska ändamålet, lika säkert saknades,
søm statsmannens snille. Derföre blef han egentligen blott
"brukad" af sin Konung och olyckligtvis stundom i
förhållanden, der den öfverlägsne, der statsmannen ej låter bruka
sig. Pen omogna krigsplanen 1788, meddelad Ruuth och
Toll, var dermed ej meddelad en Axel Oxenstjernas
medtäflare *). Och då Rubicon häri passerats och fienden skulle
*) Protokollerna viil en öfverläggning med dessa Hrrrar på ilaga ,
förrän kriget beslöts 1788, lemnades sedan af Kon. Gustaf III till
Toll och Ruuth med orden: "Vårt lif är osäkert. Det är Försynen
.....skulle jag stupa, fölle säkert nationens hela bat och ovilja på
eder, M. Herrar, som inan anser det hafva tillstyrkt. Jag lemnar
eder derföre dessa original-protokoller med min egenhänd. justering,
... . för att, då jag ej mer är till, visa nationen, att ni sökt
afstyrka det och att det är endast på min befallning och i följd af de
uppgifter, jag genom mina ministrar vid de utrikes hofven erhållit,
som jag företagit detta krig." Man uppger, att då Toll upprepat
detsamma, han blef aØägsnad från kriget, blifvet impopulärt, (G.
Adlersparre I. 45). Toll lemnade deua nio pretokoller vid »in död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
