Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruuth, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R t: i t n , Erik.
59
belt andra armar än Ruulhs, uppstod visst |>ä den
öfvergifna sidan*) en opposition mot 1809 års män. der det
synes vara han som an ägs för "Skeppare" pà "Svenska
Brigantinen kallad Lagbunden Frihet", hvilken af motpartiet
påstods segla "öfver Fribetens haf till öarne Miseria oeh
Despotia för ett fåtaligt Rederis nytta." Men med Carl
Johans ankomst blef R. så val som andre s. k. Gusta\ianer en
enthusiastisk beundrare af "den store och älskade Prinsen".
(De la Gard. Arch. XX. 120) och Oppositionen uppväxte på
en belt annan mark.
Grefve R. var gift med 1) Fredrika Sparre 1708—78.
2) Ebba H. B. v. Rosen 1779. 5) Elisabeth Charl.
JFaUren-dor/f 1785—90. Hon öfverlefde honom. Äldste sonen
Hofmarskalken It. N. O. Gr. Gustaf Ruuth fick Ruuthska fidei-.
commisset. Källundas i Småland, Härda socken,
fideicommiss-natur hade 1810 öfverflyttats på Kuuthsbo, en utbrytning
ur det gauila Marsvjnsholmska godset i Skåne. Tvenne
döttrar blefvo gifta med Generalen H. Exc. Gr. Carl Piper och
Öfverste-Kammarherren Gr. Er. Piper, hvilka begge
ädelmodigt öfvertogo sin svärfaders stora skulder, så alt ingen
förlorade på honom. Han hade egt Marsvinsholm med
Ruuths-bo, Korsholm, i Höganäs, Gjuteriet i Helsingborg,
hvilket ban anlaggl, Iiyds bruk (Delary) i Småland m. in. Han
tillbytte sig Riddersvik af sin måg, Gr. Er. Piper, der ban
på kort tid uppoffrade 12,000 Rdr på nva uppfinningar.
Skulden ansågs en tid vara en million och en ganska
ansenlig del antogs vara tillkommen genom "patriotiska försök"
till vårt svenska jordbruks, våra näringars och
manufactu-riers förmodade eller verkliga fromma. Då man allmänt
erkänner, atl svenska jorden nu frambringar mångfaldigt mot
fordom, dä vetenskapen nalkats på mänga banor
handaslöjden till den sednares omätliga förkofran och att just inför
våra ögon denna stora förvandling skett och sker, så kunna
vi vara fullt visse, att sådane forsökare, som Gr. Ruuth, ej
förgäfves för det allmännas väl ledo sina enskilda förluster.
Skrifter: Tal då Ridd. ocb Adeln första gången voro in 1’Ieno
församlade d. 26 Jan. 1792. Gefle. — Oförgripliga Tankar om för-
*) I De la Gard. Arch. XIX. s. SS anföres af Gr. Jak. De la
Gardie, liuru Carl var först öfverens med Ruuth, Armfelt och
honom om en Regeringsform, som han framlade skrifven med sin egen
hand, hvilken ock gillats af krigarne Sandels och Adlercreutz, ehuru
snart fråga lilef att arrestera D. för uttryck om det nya förslaget,
mildare au dem Carl sjelf nyttjat, då han ännu arbetade för del
eg||a förslaget. Men nu stodo Adlersparre och Platen vid Carls sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
