Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruuth, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
It (inn, Erik.
härvid leddes ban ej blott på den bana, der egen Tinning
kunde elda. Man kan t. ex. ej neka, att patriotism
erfordrats för att så allvarligt gripa uti Svenska stenkolets öde,
efter flera andra otacksamma försök, som vi nu finna att
Ruuth verkligen gjorde.
Redan 1788 var R., då redan en af Skånes större
pos-sessionater, egare af de i Malmöhuslän anlaggde grufvor och
skärpningar till stenkols efterspanande och uppbringande^
förklarande dä inför K. Bergs-Collegium sin allvarliga
föresats, att fortsätta de försök, som gjorts förut (af Grefvinn.
31. Sophia Oxenstierna, född Dc la Gardie på IGOO-talet samt
Ant. Svvab i förening med Jonas Alströmer och Er.
Stockenström på 1750-talet). Districtet bestämdes 1788 till
Luggude och Rönnebcrgs härader och R. försågs med
privilegier af K. Bergs-Collegium. Troligen valde R. mindre
skickliga förvaltare. Det säkra är, att ban ej vaun derpå annat
än äran att ha försökt motarbeta Svenskarnes gamla vana,
att låta egna skatter ligga i det dolda, under det man
köper dem, kanske i sämre skick, från utländningen. Han
egde visst till namnet Vs af Höganäs stcukolsgrufva, då ban
dog, men Staten hade att fordra af grufvan 215,000 Rdr
b:co, och sterbhuset samt öfrige actie-cgarne ville straxt
nedlägga det kostsamma verket. Bergs-Collegii Ledamöter
värderade machiner och inventarier till 181,000 Rdr b:co.
Man vet att denna grufva ännu befinner sig ungefärligen på
samma punkt, oaktadt nedläggandet tills vidare
procrasti-nerats. Och likväl köptes stenkol månget år för omkring
200,000 Rdr från England, hvilken summa borde kunna
stadna inom landet och föda många.
Efter revolutionen 1809 höll R. på alt återvinna en
politisk märkvärdighet. Smickrad af ett slags anbud, som
väl ej var så allvarligt menadt, alt bli Landtmarskalk,
begaf han sig till riksdagen i April och medgaf alt hvad som
skett var nödvändigt. Lär ock förut gillat den Armfellska
abdicalionsfrågan. Då Hertig Carl likväl måste kasta sig i
deremot vidhöll det intyg lian lemnat utan tillägg eller inskränkning.
Domstolen ansåg sig icke kunna fästa något afseende vid
ifrågavarande afskrifter. Dessa protokoller innehålla åtskilligt, som skildrar
styrelsen i den gamla goda tiden, ltland annat förekommer der (11
Jan. 1787) ett förklarande af Konungen, att "de erhållna
subsidie-mcdlen icke voro till hela deras belopp gifna till Statsverkets
understöd, utan vore den nu erhållna delen, en million tvåhundratusen
livrés årligen, ensamt ocb allena gifven till Konungens egen höga
disposition och person utan någon slags obligation å Konungens sida,
att densamma till Statens behöfver använda."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
