Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydelius, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OU " Rtdcliub, Andreas.
färdig. I sin inlaga hade han nämnt, att "fast han icke vore
Magister, hade han dock informerat åtskillige Magistrar."
Efter att i frågan hafva hört Cancellercn, som tillstyrkte
saken på den grund att "han dessutom alltid presiderar på
Communitetet och är en facultatis philosophiae Adjunctus, om
icke till namnet, dock i sjelfva verket", lemnade man honom
ändtligen jus superioris cathedræ, och hlef således denna
hans första disputation, innehållande 5 ark in $:vo,
ventilerad àr 1709 "under det största tillopp af åhörare, som
någonsin varit ah Academia condita." Studenterne ville
burit författare^ på sina händer, och "Akademiens alla Muser
täflade verkligen att tillegna sig honom." Men som snillets
lott ofta är att på engång prisas och frysa, hade R.
ingenting för hvarken sin prisade disputation eller den ansökan
hau inlemnat om Akad. Sekreteraretjensten. Ty väl blef
han "af alla Consislorialihus med mycken distinction
ihågkommet’, men sjelfva sysslan erhöll en hans inedsökande,
Mag. 1*. Formel. Kort derefter sökte R., trött af sitt
alltför myckna dagliga arbete på Communitetet, samma notariat i
Linköpings Consist. som varit honom af Spegel för så många
år sedan erbjudet, men nu blef en annan honom föredragen,
hvilket sä nedslog hans mod att han tänkte belt och hållet
öfvergifva den lärda banan till befordran och i stället
omfatta något närande yrke. I sjelfva verket intet annat än
Informator (ännu 1708 läste han som sådan för Prof.
Silfver-skölds tvenne söner, till hvilkas tjenst han författat sin
bekanta Grammatista philosophans) och det vid 58 års ålder,
funderade han på att genom bokhandel söka sin utkomst.
Till Akademiens och det allmännas lycka blef dock sådant
förhindradt dymedelst att ofvannämnde Prof. Steuch i början
af år 1710 erhöll transport till Upsala Akademi och den
profession vid Carolina således ledig, till hvilken R. var
alldeles sjelfskrifven. Enhälligt dertill af Akad. Consist.
föreslagen , fick ban Konungens fullmakt, daterad i Bender den
3 Oct. 1710, att vara Log. et Metaph. Professor i Lund.
Så hade R. andligen i sitt fyrtionde år kommit pà en
plats der han utan brödbekymmer och öfveransträngning af
sina krafter, kunde följa sin naturliga kallelse och arbeta i
rena philosophien. I sitt inaugurationslal tom handlar om
"den philosophiska Lakonisuieu", redogör han för sina
åsigter af philosophiens väsende och den method att
philoto-phera, som ban ansåg vara på en gång vetenskaplig och
fruktbärande för verkligheten. Talaren kastar den ljusa och
likra blicken öfver hela philosophiens historia, och uppmäUr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
