Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Rålamb, Gustaf Claesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Rålamb, Gustaf Claesson.
ledes en person, som vr.r i Stockholm d. 5 Dec. 1718, ock
tydligt är, att han hör till Ulrika Eleonoras hof och ej blott
för tillfället är på hofvet. Detta slår ej in pä någondera
af dem, hvarpå sä vidt vi känna, hittills gissats. Enligt Gr.
J. De la Gardies uppgift trodde flera inom sjelfva sällskapet,
att Grefve Carl Gyllenborg var författaren. Tanken skulle
stödja sig på inre grunder, helst handstilen ej var hans.
Men dessa inre criterier äro svåra att uppsöka. Om han
ock skulle kallat sig "den kloke unge Ministern Gr. C. G.",
då han ytligt berör de vigtiga ministeriella värf han
(Premier-Ministern, då uppsatsen skrefs), hade utfört vid nära
40 års ålder (då äro Grefvar ej unga), så skulle han sjelf
väl omöjligen ha anklagat C. G. för "imaginerandet" att
med två svenska provinser köpa Sverige löst från Hertigens
af Holstein arfsrätt, en mängd dylika observationer att
förbigå. Prof. F. yttrade engång, då vi härom med honom
samtalade, att han ansåg, det Fältmarsk. Bar. Sam. Stierneld
var författaren. Men det möter den väsendtliga svårighet,
att nämnde dåv. Fänrik och Ordonnance hos Generalen Gr.
Dücker visst ej förut var i Ulrika Eleonoras hof, då första
budskapet om Kon. Carls död kom dit. I berättelsen
förekommer, att det var hau, som sändes af Gr. Dücker, att
underrätta Hertigen af Holstein om K. Carls död. Återstår
således att se till, hvilken af 1718 års hofstat, som kunde
ba lemnat Dalin en "ledande artikel", då Ständerne 1744
uppdragit honom att skrifva Sveriges historia. Der kan blott
gissas på en man af ovanlig historisk kunskap med rika
handskrifts-samlingar (sådana åberopas) och som stod i det
förtroliga förhållande till Dalin, att han kunde om den då
lefvande K. Fredrik meddela, utan fara att deraf ha
olägenhet, dylika anekdoter, som om raset under björnjagten blaud
vackra prestdöttrar i prestgärdarne o. m. s. Vi kunna väl
då med största skäl tänka på dåv. Hofmarskalken Gust.
Rålamb*), som var jemte Conr. Ribbing den ende som hade
Dalins hemlighet, att han var utgifvaren af Argus. I denne
Rålambs sons hus hade Dalin länge varit informator. I de
Rålambska manuscriptcrna hemtade historikern Dalin den
utmärkta genealogiska kunskap, hvaruti Atterbom i den sista
skildring, vi ega af Dalin, tillerkänner honom företrädet.
*) Framför oss tigger cn It. Maj:ts Hofstat, kort efter nämnde
år. Der är sannerligen ingen att snarare tänka på än Gnst. Uålamb
bland alla Hofherrarne eller hofbetjeningen. Ingen mer än ban är
kand för lärdom i handskriftshistorien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
