Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Rålamb, Gustaf Claesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R i i. * h b , Gustaf Claesson.
IS1
Det är således högst sannolikt, att den gamle principalen
med den stora historiska kunskapen och de rika
urkund-samlingarne, hvilken dertill lefvat sin mesta tid i hofvet,
der han bäde begagnat ögon och öron, skulle lemna sin
unga vän Dalin, som väl mest för sitt poetiska snille och
lätta prosaiska stil valts att bli Sveriges Rikshistoriograph,
dylika ledande arliklar, för att initiera honom i den
"hemliga vetenskapen", sä nödig för en historiker, som vill
förstå acta publica. Man finner, att Rålamberne ej förlora
något under den hemliga rådgifvarens hand hos den af
Stän-derne ntvalde häfdatecknaren. Anders Sigfridsson Rålamb
hade kantrat (från sin tillgifvenhet mot K. Erik), "liksom
mången, icke alltid utan skälig orsak." (Om hans katholska
sympathier nämnes intet). Om RiksR. Claes Rålamb yttras
(IX. 105 f.): "Skada är, att förekommit (läs förkommit) en
berättelse om .... af Sh. Rosenhane och Claes Rålamb
(sonsonen af den, som öppnade Stockholms Söderport för
Hertigarne, då K. Erik togs till fånga), biträdde af den unge
And. Lilliehök. Desse tre voro temligen af enahanda
mot-sträfviga principer, stora snillen .... med stora kunskaper
och lärdom, stor erfarenhet, förträfflige män i Riksstyrelsen,
med egne (originelle) hufvuden, berömde Herrar så in- sora
utrikes." ’— En slags modesti synes ingifvit att fläta Ijü
andra namn samman med det ena. a
Tendensen i dessa artiklar uttalas tydligen i ett
con-clusum, att despotismen var ett odjur med ett hufvud,
aristokratien ett med b undra, men demokratien ett med
tusen hufvuden. Denna åsigt hade så småningom gått öfver
på Dalin och gjort honom, nyss sà afskydd, sedan så kar
för Drottning Lovisa Ulrika. Denna åsigt var Rålambernas
under bela frihetstiden, då de fleste Grefvar och Baroner med
hufvuden och kunskaper rangerade sig pä endera sidan för
att uppehålla odjuret med de hundra hufvuden såsom
Frihetens genius. Man såg dem derföre föga deltaga i striden
alt få bli V^oidel af denna makt. Af tre så i deras
öfvertygelse olika onda ting valde de rimligtvis det de ansågo
för minst ondt.
Då det är en känd sak att dessa memoirer verkat
mycket på sednare tiders historiska öfvertygelse och skälen äro
så öfvervägande för den meningen, att de flutit ur Gustaf
Rålambs munn, om också ej ur hans peuna*), synes denna
sidoblick på dem vid Rålambska biograpkierne ej opåkallad.
*) Vi ba blott tillfälle jemnförd facsimile i (Tändt. rflr. Sknlif).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
