Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rosenblad, Matthias - Om Dalarne - Om Lunds Domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenblad, Matthias.
195)
arfskiften skulle jordlotterne sammanläggas och någon fasta
å en obesutenbet icke beviljas. Var sammanläggningen icke
inom de 20 ären gjord, skulle den obesutne taga lösen efter
Mätismanna Ordom. Men dels till befordrande af
författningens verkställighet, dels till bäfvande af de för jordens
rätta bruk skadliga tegskiften, utgafs derjemte en särskild
Storskiftsförordning för Dalarne, och anslogs 6000 Rdr b:co
årligen till bestridande af kostnaden så för Storskiftena,
som för uppränsning af Dalelfven, hvilken pä flera ställen
öfversvämmade kringliggande egor. Dessa anslag skulle
utgå af Magasinsfonden, som genom landets odling vann den
förmän, att icke nödgas i missväxtår lemna sä stora
understöd, som förut.
Likasom i Enskiftsförordningen var stadgadt, föreskrefs,
att Storskiftsmälen icke skulle gå den vanliga
rättegängs-vägen, utan af K. Maj:ts Befallningshafvande behandlas och
afgöras, samt besvär öfver dess Utslag i Högsta Domstolen
anföras och pröfvas.
Dessa författningar voro i början sä motbjudande, att’
Landshöfdingen Frih. af Nordin, som i denna sak hade stor
förtjenst, ansåg försigtigheten fordra, att begära militärisk
handräckning, då ban skulle med Näs socken hälla
saman-träde om Storskiftets införande derstädes, ehuru han med
denna socken begynte derföre, att Allmogen der var bäst
känd för lugn och laglydnad. Sammanträdet aflopp ock utan
buller. Storskiftena hafva sedermera fortfarit med den drift,
att de flesta socknar, och ibland dem de största, äro redan
storskiftade, och Allmogen hyser för denna anstalt sådant
förtroende, att de täfla om dess begagnande.
För den upplyste är öfverflödigt att beskrifva nyttan af
dessa anstalter. Det bör ock icke förbigås, att genom
af-vittringarne tillfallit Kronan vidsträckta öfverloppsmarker,
hvarå Bruk och Nybyggen redan äro och än vidare kunna
anläggas.
Om Lunds Domkyrka.
Det väckte förundran, att Lunds Domkyrka, oaktadt
dess betydliga fasta egendomar, dock hade så svaga
inkomster, att de icke svarade emot dess behof, utan att kyrkan
alltid var i bristfälligt tillstånd. Till utrönande af
orsakerna till ett så oförväntadt förhållande befallde K. Maj:t,
uppå Gr. R:s framställning, Kammar-Collcgium och
Vederbörande, att derom meddela nödiga upplysningar; men som de
afgåfvos alldeles ofullständiga, så föreslog Grefve B.: att
Domkyrkans räkenskaper och Domkyrko-BAdets protokoller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
