Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rosenblad, Matthias - Om Lunds Domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Rosenblad, Matthias von.
för de sista 5 åren, jemte afskrifter af alla Städje- och
Skatte-bref, sora blifvit à Domkyrkans hemman utfärdade^
måtte infordras, hvilket i nåder bifölls. Under
sommarledigheten genomgick Gr. R. dessa vidlyftiga handlingar, och
efter deras granskning utarbetade ban förslag till ny
Instruc-tion för Domkyrko-Rådet och Domkyrko-Inspectionen, samt till
ny aflöningsstat, och uppgaf tillika utvägar till förbättrande
af Domkyrkans inkomster, deribland den förnämsta var, att
Domkyrkans oförsålda hemman skulle vid åboledigheten
genom offentlig auction på 50 år utarrenderas. Genom
Riksens ständers beslut vid 176?> års Riksdag hade åboerne
utverkat sig rättighet, alt för en obetydlig löseskilling köpa
hemman till skatte till stor förlust för Domkyrkan, som
måste åtnöjas med de deraf utgående särdeles låga räntor,
bestående till en stor del i penningar. Dock hade icke alla
åboerne begagnat sig af ett sådant tillstånd, utan voro
omkring 80 hemman oförsålda. Dessa bortstaddes på åboens
lifstid emot en ringa städja och utan förhöjning i räntorna.
Af detta städjesätt hade Domkyrko - Inspectoren betydliga
sportler. Uti Skattebrefven var det yilkor betingadt, att
åboerne skulle vid påfordran utgöra vissa dagsverken till
Domkyrkan, eller en viss afgift i penningar, hvilket sednare
Domkyrko-Rådet merendels valt; men nu föreslogs, att
när dagsverkena icke in natura infordrades, eller åboerne
icke åstundade sjelfve att dem utgöra, borde penningelösen
förvandlas i spanmål i förhållande till penningevärdet 17 G .’i
och nu.
Konungen behagade år 1821 gilla detta förslag i alla
delar; men det väckte hos åboerne stort missnöje. De
afsände Deputerade, att hos Konungen söka upphäfvande af
Dess beslut, anförande, att åbocrnes arfvingar alltid blifvit
vid hemmanen bibehållne, och att många familjer skulle
genom den nya författningen ruineras. De medförde cn stor
penningesumma, att till deras ändamåls vinnande användas.
Man såg genast verkan deraf i Tidningarne, som på det
kraftigaste sökte understödja deras sak. Klaganderne hade
företräde hos Konungen och Kronprinsen, och H. K. Höghet
fäste sådan uppmärksamhet å saken, att H. K. II. tillsade
Stats-Sekreteraren underrätta honom, när den hos
Konungen skulle förekomma. Men Gr. R. motade verkan af denna
storm genom det ban föreslog följande:
När ett hemman blef åbo-ledigt, skulle undersökas om
dess egor och förmåner och ett maximum och ett minimum
af arrendets belopp utsättas. Det förra sådant, att ärren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
